Snabbare skredriskkartering med förenklad metod

Samhället har ett stort behov av planeringsunderlag för klimatrelaterade geotekniska säkerhetsrisker. Skredriskkarteringarna syftar till att ge en heltäckande bild av skredriskerna längs det aktuella vattendraget. Statens geotekniska institut, SGI, har sedan 2009 genomfört skredriskkarteringar längs prioriterade vattendrag i Sverige för att bidra med sådana planeringsunderlag. Nu presenterar SGI en ny rapport som undersöker om det går att förenkla arbetet med skredriskkartering.

De nya metoderna visar förutsättningar för skred snarare än skredrisk. Skredrisk kan förenklat beskrivas som en kombination av hur troligt det är att ett skred inträffar utifrån topografi och jordens egenskaper kombinerat med vilka konsekvenser ett skred skulle få för bebyggelse, människor och samhällsviktiga verksamheter som berörs av skredet. I de nya metoderna ingår inte konsekvenser av skred, därmed beskrivs inte den kombinerade skredrisken som ingår i de mer omfattande skredriskkarteringarna.

Indikator för var skred kan inträffa

Nuvarande metoder för skredriskkartering är resurskrävande och tar relativt lång tid att genomföra. I det första steget av metodutvecklingen, som redovisas i rapporten Förenklad skredriskkartering – Steg 1, har SGI bland annat testat lutningsanalyser längs Ångermanälven. Studien visar att en lutning på 1:3 är en god indikator för var skred kan inträffa längs den studerade sträckan, vilket gör det möjligt att avgränsa så kallade aktsamhetsområden på ett mer resurseffektivt sätt. Aktsamhetsområden är geografiska områden där det finns särskilda förutsättningar för att skred kan inträffa, och där det därför bör iakttas extra försiktighet i samhällsplanering och byggande.

Presenteras i karttjänster

Det nya underlaget lämnas över till Sollefteå kommun som kan använda det i den kommunala planeringen. Det finns sedan tidigare en kartvisningstjänst där skredriskkarteringens resultat visas, denna kommer kompletteras med de nya resultaten.