När varje svar leder till en ny fråga

Ska stoppa PFAS-spridning med hjälp av barriär av aktivt kol

Det största av de fyra projekten handlar om att förhindra PFAS från att spridas med grundvattnet. Bland annat har man använt sig av Örnsköldsviks gamla flygplats, som är förorenad av PFAS, och undersökt om aktivt kol kan stabilisera föroreningarna.

– Det är en befintlig metod, men den har inte testats för PFAS i den här skalan tidigare. Det vi gjort är att vi borrat oss under mark och tryckt ut en kolblandning i grundvattenzonen, en barriär, som ska fånga upp PFAS:en från att sprida sig vidare. Man skulle kunna säga att barriären lite grann liknar den där tavlan, säger Malin Montelius. Hon pekar på ett långsmalt böljande textilkonstverk som hänger på väggen framför henne. 

I verkligheten är barriären dock drygt sjuttio meter lång och fem meter bred. Syftet med den är att förhindra att PFAS sprids via vatten vidare till ett sjösystem.

– Vi såg att barriären fångar PFAS som kommer med vattnet. Men, sedan uppstod fler frågor. För vi ville ju veta, håller barriären i fem eller 100 år?

Svaret på det har Malin och hennes kollegor inte ännu. Men med en kombination av metoder försöker man komma svaret närmre. Dels med hjälp av simuleringar i SGI:s miljölaboratorium, med hydrologisk modellering och med studier från fältförsöken i Örnsköldsvik.

– Vi kan ju inte mäta i hundra år, så vi måste väga ihop flera olika typer av data för att kunna göra en bedömning.

När förstudien är klar ska resultatet samlas i en rapport som vänder sig till personer som arbetar med PFAS-frågor. Så småningom ska forskningen komma till praktisk nytta i saneringsprojekt. 

– Det som är roligt med mitt jobb är att kunna bidra till samhället. Det låter slitet, men det är så det är. Jag hoppas det jag gör på jobbet kan förhindra PFAS från att nå miljö och människor.

Plan B blev en forskarkarriär

Att det var forskare Malin skulle bli var inte självklart. Vägen dit gick via studier till ingenjör i kemiteknik.

Regeringsuppdraget PFAS redovisas till regeringen den 1 september 2026, men delar av projektet kommer att fortsätta efter det. Inte minst för att projekten gett ringar på vattnet. Samarbeten har utvecklats mellan SGI, universitet och företag runt om i landet.

– Det är väldigt, väldigt roligt att jobba med åtgärdsmetoder för PFAS, för det handlar väldigt mycket om praktisk tillämpning. Även om det roliga med forskning är att man aldrig blir riktigt färdig, och att frågorna blir fler och fler, så är det skönt att se att några av frågorna kan få praktiska lösningar, som kan användas på riktigt.