Ny studie om hållbarhetsbedömning av PFAS-sanering

PFAS är extremt långlivade i miljön och kopplas till flera hälsoproblem, vilket har gjort att det finns ett stort behov av effektiva saneringstekniker.

– I Sverige avsätts mycket pengar för att sanera områden som förorenats av PFAS. Då är det viktigt att ta hänsyn till saneringens hela livscykel. Från energiåtgång och utsläpp till långsiktig påverkan på miljön. Annars kostar det samhället ännu mera pengar, säger Malin Montelius vid Statens geotekniska institut, SGI.

Hon har gjort studien, som publicerats i Environments, tillsammans med tidigare kollegan, Xingqiang Song, huvudförfattare till studien, och Christel Carlsson vid SGI.

I litteraturöversikten jämför forskarna resultat från livscykelanalys (LCA) av flera olika reningstekniker, som aktivt kol, jonbytare och elektrokemisk oxidation. Det forskarna upptäckte var att variationer i val av LCA-metod i de olika studierna var så stor att det var svårt att jämföra resultatet. Till exempel skiljde sig studierna åt i val av systemgräns och funktionell enhet.

Studien visar att livscykelanalys på PFAS-sanering ännu är i sin linda.

– För att kunna använda livscykelanalys vid miljöbedömning finns det ett stort behov av metodologisk harmonisering och förbättrad praxis av LCA, säger Christel Carlsson vid Statens geotekniska institut.

Studien pekar på att framtida forskning bör fokusera på att optimera dessa tekniker för att minimera de negativa miljöeffekterna.

Studien hittar du här: https://doi.org/10.3390/environments11090203