I Älvängens industriområde har åtgärder gjorts för att minska risken för skred.
Foto: SGI/Per Danielsson
SGI har beräknat hur åtgärder som minskar risken för jordskred påverkar klimatet. Som exempel har man undersökt klimatkostnaderna för de skredsäkrande åtgärder som gjorts vid Älvängens industriområde i Ale kommun. Rapporten kan användas som underlag i framtida klimatberäkningar av stabilitetshöjande åtgärder.
Ale är en av de kommuner längs Göta älv som SGI arbetar med för att minska risken för jordskred. I Älvängens industriområde har man höjt stabiliteten genom avlastningsschakt och tryckbank samt naturbaserade erosionsskydd inom delar av området. Nu har SGI beräknat klimatpåverkan som dessa åtgärder inneburit.
Per Bolin
Foto: SGI/Torbjörn Thuresson
– I de stabilitetshöjande åtgärder som SGI gör längs Göta älv vill vi kunna välja de mest klimatsmarta tekniska lösningarna. Därför behöver vi beräkningar av det här slaget, säger Per Bolin, chef för sekretariatet för Göta älv vid Statens geotekniska institut, SGI.
Resultatet visar att tryckbanken i Älvängen är den åtgärd som haft störst påverkan på klimatet. Tillverkningen av tryckbanken, transport av material till arbetsplatsen och användandet av maskinerna bidrog mest.
Rapporten visar också att åtgärder som de i Älvängen kan bli klimatsmartare genom att använda effektivare arbetsmaskiner, bergkross som har mindre klimatpåverkan samt att undersöka om drivmedelsförbrukningen kan minskas för de arbetsmaskiner som används på byggplatsen.
– För att utföra tillförlitliga klimatberäkningar för åtgärdsprojekt är det viktigt att ha tillgång till representativa mängduppgifter och klimatdata för både material och energi. De beräkningar vi gjort kan användas som underlag av exempelvis kommuner och konsulter som ska göra stabilitetshöjande åtgärder, säger Xingqiang Song, livscykelanalytiker vid SGI och rapportens huvudförfattare.
Xingqiang Song
Foto: SGI/Torbjörn Thuresson
Han menar att vid planering av stabiliseringsåtgärder bör klimatberäkningar göras tidigt i ett projekt.
– På så sätt kan resultaten ligga till grund för beslut som leder till ett mer resurseffektivt och klimatsmart byggande, säger Xingqiang Song.
Rapporten har tagits fram i samarbete med Ale kommun.
Statens geotekniska institut (SGI) är en expertmyndighet. Vi arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. I våra uppgifter ingår att förebygga jordskred, ras och stranderosion. Vi arbetar också med att ta fram ny kunskap och nya metoder för att sanera förorenade områden. Dessutom bidrar vi till arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen. De miljömål som framför allt berör vår verksamhet är God bebyggd miljö och Giftfri miljö.
Likt många platser längs Göta älv så har Vargön i Vänersborgs kommun en förhöjd risk för skred. I september visades området för andra kommuner med skredproblematik. Syftet var att besökarna skulle få en inblick i hur skredsäkrande åtgärder kan planeras.
Längs Göta älv pågår ett omfattande arbete för att minska risken för skred. Men de åtgärder som ökar säkerheten kan påverka åkermarken negativt. Nu testar SGI en norsk metod som kan göra åkermark brukbar igen betydligt snabbare.
Lilla Edets kommun tilldelas 2,9 miljoner kronor för arbete med stabilitetshöjande åtgärder.
Tre kommuner längs med Göta älv får statsbidrag av SGI för sitt arbete med att minska risken för ras och skred.
På uppdrag av Statens haverikommission (SHK) har SGI genomfört en geoteknisk utredning av skredet i Stenungsund den 23 september 2023. SHK har nu publicerat sin slutrapport från utredningen.
Varje vår ger sig en liten arbetsgrupp ut på Göta älv i motorbåt. Uppdraget är att kontrollera det cirka åtta mil långa erosionsskydd som i över 50 år har skyddat Göta älvs stränder.
I Lilla Edets kommun pågår ett flertal arbeten för att minska risken för skred. Smörkullen är först ut i kommunen med en färdig åtgärd som ska höja säkerheten.
I september samlades ett 50-tal personer som arbetar med skredsäkring för att utbyta erfarenheter med varandra. Samtalen handlade bland annat om hur man som kommun kan arbeta med att förebygga skred.
För att undersöka risken för jordskred längs Göta älv tas en rad prover i marken. Men även älvens botten kan avslöja skredrisk. Att borra ner till 50 meters djup för att kunna ta prover från botten är dock ingen lätt sak.
Riskerna för jordskred i vissa områden av Lilla Edet är mindre än befarat. Det visar nya fördjupade utredningar som Statens geotekniska institut gjort.
Klimatförändringarna går snabbare än förväntat och arbetet med att skredsäkra Göta älv är av hög vikt. Det sa klimat- och miljöminister Annika Strandhäll när hon deltog i en rad föreläsningar om ras och skred som SGI anordnade.
Tisdagen den 8 november 2022 bjuder Statens geotekniska institut tillsammans med Lilla Edets kommun in till ett möte om det pågående arbetet med skredsäkring.
Utredningar som gjorts i Lilla Edet visar att det finns risk för ras och skred i området Ellbo – och att det behöver stabilitetshöjande åtgärder. Nu får kommunen bidrag för att påbörja arbetet.
Två skred i Västra Götaland under en tvåveckorsperiod har aktualiserat behovet av geotekniska bedömningar på plats vid skred och kanske ännu mer behovet av långsiktigt förebyggande arbete.
Den känsliga kvicklera som finns i marken i Göta älvdalen innebär att skred faktiskt breder ut sig över så stora områden som man tidigare antagit. Det visar en ny rapport från Statens geotekniska institut. Rapporten visar också att en norsk modell för skredutbredning däremot inte direkt kan tillämpas på skred i Göta älvdalen.
Ett lerskred har inträffat i Rödbo på norra Hisingen under fredagskvällen den 20 mars. SGI har under helgen varit på platsen för att bistå räddningstjänsten och kommunen.
I ett 40-tal områden längs Göta älv undersöker SGI risken för jordskred. I centrum för dessa utredningar finns leran. För att få kunskap om dess risk att skreda passerar den en rad hårda tester, bland annat på SGI:s laboratorium i Linköping.
På studiebesök och konferens i Kanada fick SGI möjlighet att ta del av erfarenheter av skred och förstärkningsåtgärder. I Kanada är skred vanligare än i Sverige, det inträffar ungefär två större skred per år och väldigt många mindre skred.
I områden där det finns risk för jordskred behöver man ibland vidta stabilitetshöjande åtgärder. Men åtgärderna i sig kan påverka klimatet och miljön. För att öka medvetenheten om åtgärdernas miljö- och klimatpåverkan ger SGI nu ut rekommendationer. De beskriver vad man bör ta hänsyn till i redovisningen av klimatpåverkansberäkningar för stabilitetshöjande åtgärder.
I Lilla Edet pågår ett omfattande arbete för att minska risken för ras och skred. I september visades det skredsäkrande arbetet för andra intressenter längs älven. Syftet var att besökarna skulle få en inblick i hur arbetet kan gå till.
”Jag är hoppfull om arbetet längs Göta Älv. Här finns samverkan och även statsbidrag som gör det ekonomiskt möjligt att genomföra åtgärder.” Det sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid en resa längs Göta älv, där åtgärder för att förebygga ras och skred presenterades.
En ny tryckbank under vattenytan i Älvängens industriområde ska minska risken för ett storskaligt skred i Ale kommun. Åtgärderna är en del av SGI:s arbete med skredsäkring längs Göta älv.
Ballsered och Åsbräcka i Lilla Edets kommun får sammanlagt 4,6 miljoner kronor i bidrag för att fortsätta sitt arbete med skredsäkring.
Den 17 juni samlades representanter från samtliga Värmlandskommuner och räddningstjänstförbund till det första mötet inom Värmlands delegation för klimatanpassning. Länsstyrelsen Värmland hade sammankallat mötet tillsammans med Statens geotekniska institut (SGI) för att arbeta fram en målbild för samverkan.
Lilla Edets kommun får bidrag för att i två områden fortsätta arbetet med att minska risken för skred.
Just nu förekommer vädervarningar för översvämningar och höga flöden. I perioder med mycket nederbörd, blötare marker och översvämningar ökar risken för skred, ras och erosion.
SGI beviljar i besluten 59 miljoner kronor till Vänersborgs kommun för stabilitetsförbättrande åtgärder vid Vargöns hamn. Området har inte kunnat användas som tänkt på grund av dålig stabilitet.
Nu är det möjligt att följa markrörelser i hela Sverige med hjälp av satellitdata i en samlad nationell tjänst. Statens geotekniska institut, SGI, lanserar nu ”InSAR Sverige” – en öppen kartvisningstjänst som ger tillgång till detaljerade data om markrörelser på millimeternivå.
Statens geotekniska institut (SGI) har lämnat sin årsredovisning för 2025 till regeringen. Myndighetens samhällsuppdrag löper som en röd tråd genom redovisningen och omfattar arbete med att minska risker för ras, skred, erosion och förorenad mark.
När sex kommuner med risk för skred, och flera myndigheter, samlades den 19 maj stod både teori och praktik på agendan. Bland annat fick de se de skredsäkrande åtgärder som just nu utförs i Göteborg.
Regeringen har gett Statens geotekniska institut, SGI, uppdraget att analysera historiska kostnader för ras, skred, erosion och översvämningar. Analysen ska bidra till bättre underlag för att bedöma framtida skadehändelser och behovet av klimatanpassningsåtgärder.
Under en inspektionsresa på Göta älv visade SGI upp några av de platser där man arbetar för att minska risken för skred. Med på båtresan fanns även några exemplar av atlantstören, en fisk som tidigare levt i Göta älv. Dessa unga störar stal en del av uppmärksamheten innan de återplanterades i älven – döpta till Lilla Edit, Skredrik och Älvert.
SGI har utvecklat och testat nya metoder för att snabbare kunna identifiera skredkänsliga områden längs svenska vattendrag. ”Vi har undersökt möjligheterna att ta fram alternativa metoder som snabbare kan producera skredriskkartor som samhället har behov av”, säger Karin Bergdahl på SGI.
SGI har beslutat att ge bidrag till fyra skredsäkrande projekt längs Göta älv. Sammanlagt kommer närmare 190 miljoner kronor fördelas till kommunerna Göteborg, Lilla Edet och Vänersborg.
En ny metod för att analysera och visualisera kaskadhändelser, det vill säga naturolyckor som inträffar i en sammanlänkad kedja, har utvecklats av Statens geotekniska institut (SGI). Metoden kan användas som ett verktyg för att förbättra beredskap och riskhantering.
Nu finns en uppdaterad utgåva av SGI:s vägledning 1 "Kartunderlag om ras, skred och erosion". Vägledningen har bland annat kompletterats med en bilaga som beskriver hur olika kartunderlag uppdateras och fler konkreta exempel.
SGI ger Ale kommun statsbidrag för att utreda risken för ras och skred i området Trollevik.
Göteborgs Stad beviljas bidrag för att kunna arbeta vidare med skredsäkring i kommunen.
Med ökad erosion i vattendrag kan även sannolikheten öka för ras och skred. I en ny rapport presenterar SGI metoder som använts för att analysera och prognostisera framtida erosion i älvar samt ger rekommendationer för framtiden.
Lilla Edets kommun får statsbidrag av SGI för sitt arbete med att minska risken för ras och skred längs med en del av Gårdaån.
Under september 2024 kommer SGI att ta jordprover i marken i Färjenäsparken i Göteborg, som en del av en fördjupad stabilitetsutredning. Resultatet planeras att presenteras omkring sommaren 2025.
