Förutsättningar och orsaker
Det hade inte regnat mera än normalt det år då skredet inträffade. Torrskorpan var tunn och översteg oftast inte en meter. Den branta delen av slänten hade beräkningsmässigt låg stabilitet.
Pålning hade utförts på den brantaste delen av sluttningen inom det blivande skredområdet några dagar före skredet. Vibrationerna från pålningen kan ha satt igång skredet och flera sprickor i marken hade observerats dagarna före. Även vibrationer från den näraliggande järnvägen kan ha medverkar till att skredet utlöstes, ett tåg passerade området precis före.
Själva skredet varade 2-3 minuter och spred sig bakåt tills det nådde fasta jordlager. Skredmassorna blockerade Göta älv och skredrörelsen beskrevs av vittnen som en vågrörelse, som sakta rörde sig mot älven.
Skredets maximala rörelsehastighet har uppskattats till cirka fem km/tim och skredet självt var cirka 600 meter långt och 400 meter brett. Husen inom området förflyttades 50-150 meter.
Totalt uppskattas skredets volym till cirka tre miljoner kubikmeter. Stora delar av leran i skredet var kvicklera.
(Källa: Skredkommissionens rapport 2:90)