Uppdaterade råd om hur förorenad jord kan klassificeras på plats
SGI har sedan tidigare gett ut en publikation med råd om hur man bör göra vid in situklassificering av jordmassor, innan man fraktar dem till deponi. Nu har publikationen uppdaterats.
Foto: Adobe Stock/Stevica Mrdja
Vid alla förorenade områden på land tas prover, bland annat för att bedöma risker för människa och miljö. Men hur provtagningarna planeras, utförs och kontrolleras varierar mellan olika projekt. I en ny rapport presenterar SGI ett angreppssätt som leder till provtagningar av högre kvalitet och bättre kontroll av dem.
I Sverige finns nära 80 000 förorenade områden. Men kunskapen behöver bli bättre om hur dessa områden ska provtas på ett korrekt och representativt sätt. Vid provtagning tas ofta jordprover i punkter med borrbandvagn. Enligt provtagningsteorin för partikulära material är det bättre att ta jordprover som representerar stora volymer. SGI:s nya rapport beskriver bland annat provtagning som syftar till att karakterisera sådana större jordvolymer, så att beskrivande statistik kan beräknas och osäkerheter kvantifieras.
Pär-Erik Back
Foto: SGI/Torbjörn Thuresson
– I rapporten förklarar vi grunderna i provtagningsteorin, för att den ska bli mer känd och komma till användning i de projekt man arbetar med. Vi beskriver också hur replikatprover bör tas i fält, med utgångspunkt i teorin, säger Pär-Erik Back, forskare i teknisk geologi vid Statens geotekniska institut, SGI.
Teorin om provtagning av partikulära material utvecklades inom mineralindustrin för flera decennier sedan, ungefär samtidigt som efterbehandlingsarbetet tog sina första steg i Sverige. I början av 2000-talet tillämpades teorin i några svenska forskningsprojekt, men det var först under 2010-talet som branschen i stort började få kännedom om teorin.
Genom att presentera grunderna för provtagningsteorin på svenska hoppas Pär-Erik Back att kunskapen om metoden ska sprida sig i Sverige.
– Ökad kunskap om provtagningens grunder och rätt kontrollprover bör leda till säkrare dataunderlag. Vår förhoppning är att denna rapport ska bidra till bättre riskbedömningar och mer underbyggda beslut om åtgärder, säger Pär-Erik Back.
Rapporten riktar sig till personer som planerar provtagningar av förorenad jord, granskar provtagningsplaner och genomförda provtagningar eller har ett särskilt intresse för prov-tagningsfrågor.
Rapporten har tagits fram i samarbete mellan SGI, Chalmers tekniska högskola och Trafikverket.
Statens geotekniska institut (SGI) är en expertmyndighet. Vi arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. I våra uppgifter ingår att förebygga jordskred, ras och stranderosion. Vi arbetar också med att ta fram ny kunskap och nya metoder för att sanera förorenade områden. Dessutom bidrar vi till arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen. De miljömål som framför allt berör vår verksamhet är God bebyggd miljö och Giftfri miljö.
SGI har sedan tidigare gett ut en publikation med råd om hur man bör göra vid in situklassificering av jordmassor, innan man fraktar dem till deponi. Nu har publikationen uppdaterats.
Allt fler fastighetsägare borrar för bergvärme, men det medför en risk – att skadliga ämnen sprids. En ny rapport från Statens geotekniska institut (SGI) belyser dessa risker och ger kommuner verktyg för att fatta säkrare beslut.
I Sverige finns ett stort antal områden där föroreningar har samlats på havs- och sjöbottnar, så kallade förorenade sediment. Nu ger SGI ut en vägledning i hur dessa bör inventeras och prioriteras.
SGI tilldelas medel av Naturvårdsverket för ett forskningsprojekt som ska undersöka människans exponering för metaller i förorenad jord samt utveckla metoder för att bedöma hälsorisker.
Statens geotekniska institut har beviljat forskningsmedel till tre innovativa projekt inom teknikutvecklings- och forskningsprogrammet Tuffo. Projekten syftar till att utveckla effektiva och hållbara metoder för att åtgärda områden som är förorenade av PFAS och tungmetaller.
Områden som är förorenade av de så kallade evighetskemikalierna PFAS brukar saneras. Men saneringen i sig kan ha negativa effekter på miljön. Därför har forskare från SGI undersökt hur hållbarhetsbedömningar görs inför PFAS-saneringar.
Hur väl fungerar det att kombinera olika behandlingsmetoder för PFAS-föroreningar? Det har undersökts i ett forskningsprojekt vid Luleås tekniska universitet som finansierats av bland annat Statens geotekniska institut (SGI).
En ny rapport från Statens geotekniska institut (SGI) visar hur PFAS sprids i grundvatten över tid. Något som kan få betydelse för framtida riskbedömningar och val av åtgärder.
En ny rapport från Statens geotekniska institut, SGI, identifierar flera kunskapsluckor och utvecklingsområden inom undersöknings- och åtgärdsmetoder för förorenade sediment.
SGI har beviljat nästan 4 miljoner kronor till ett projekt som ska utveckla och testa en ny sorbent för PFAS-förorenade massor.
Går det att producera energi från förorenade fiberbankar – och samtidigt slippa deponering vid sanering? Det har undersökts i ett forskningsprojekt, finansierat av Statens geotekniska institut (SGI).
PFAS är en samling giftiga kemikalier som finns i marken på många platser. I ett forskningsprojekt utvecklar Statens geotekniska institut en metod för att tvätta PFAS-förorenad jord. Se vår film om den nya metoden.
En ny metod för att fastlägga arsenik i ett grundvattenmagasin har testats i ett forskningsprojekt. Det är Sveriges lantbruksuniversitet som genomfört projektet med finansiering från bland annat Statens geotekniska institut (SGI).
I takt med att klimatet förändras ökar risken för spridning av föroreningar från förorenade områden. En förstudie från SGI beskriver hur ett framtida klimat kan påverka förorenade områden samt ger rekommendationer för framtiden vad gäller hanteringen av risker.
Muddring av förorenade bottensediment kan sprida miljöfarliga ämnen till vattnet, men nu testas en ny metod för att minska denna risk. På köpet minskar också volymen massor som behöver avvattnas. Det är Statens geotekniska institut (SGI) och Sundsvalls kommun som gör försök att hantera förorenade fiberbankar mer effektivt och skonsamt, med den så kallade CDS-metoden.
Kunskapen om PFAS, och hur de påverkar människa och miljö, förändras ständigt. Nu har Statens geotekniska institut, SGI, sammanställt dagens kunskapsläge vad gäller de ämnesspecifika data som beskriver egenskaperna hos PFAS.