Sverige har över 85 000 identifierade områden som är eller misstänks vara förorenade med olika miljögifter. SGI deltar i det nationella arbetet med sanering och återställning av förorenade områden. Vi är även expertstöd till andra myndigheter som länsstyrelser och kommuner.
SGI finansierar genom Tuffo, Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden, forskningsprojekt inom efterbehandling av förorenade områden. Utlysning 2025 steg 1 är öppen för ansökningar från och med den 3 september till 24 oktober.
SGI har uppdaterat sitt beslutsstödsverktyg "SAMLA för förorenade områden" – ett hjälpmedel som kan användas för att utvärdera olika åtgärder vid efterbehandling av förorenade områden.
Statens geotekniska institut har beviljat forskningsmedel till tre innovativa projekt inom teknikutvecklings- och forskningsprogrammet Tuffo. Projekten syftar till att utveckla effektiva och hållbara metoder för att åtgärda områden som är förorenade av PFAS och tungmetaller.
En ny rapport från Statens geotekniska institut (SGI) visar hur PFAS sprids i grundvatten över tid. Något som kan få betydelse för framtida riskbedömningar och val av åtgärder.
I takt med att klimatet förändras ökar risken för spridning av föroreningar från förorenade områden. En förstudie från SGI beskriver hur ett framtida klimat kan påverka förorenade områden samt ger rekommendationer för framtiden vad gäller hanteringen av risker.
Muddring av förorenade bottensediment kan sprida miljöfarliga ämnen till vattnet, men nu testas en ny metod för att minska denna risk. På köpet minskar också volymen massor som behöver avvattnas. Det är Statens geotekniska institut (SGI) och Sundsvalls kommun som gör försök att hantera förorenade fiberbankar mer effektivt och skonsamt, med den så kallade CDS-metoden.
En ny metod för att fastlägga arsenik i ett grundvattenmagasin har testats i ett forskningsprojekt. Det är Sveriges lantbruksuniversitet som genomfört projektet med finansiering från bland annat Statens geotekniska institut (SGI).
Hur väl fungerar det att kombinera olika behandlingsmetoder för PFAS-föroreningar? Det har undersökts i ett forskningsprojekt vid Luleås tekniska universitet som finansierats av bland annat Statens geotekniska institut (SGI).
Allt fler fastighetsägare borrar för bergvärme, men det medför en risk – att skadliga ämnen sprids. En ny rapport från Statens geotekniska institut (SGI) belyser dessa risker och ger kommuner verktyg för att fatta säkrare beslut.
I Sverige finns ett stort antal områden där föroreningar har samlats på havs- och sjöbottnar, så kallade förorenade sediment. Nu ger SGI ut en vägledning i hur dessa bör inventeras och prioriteras.
SGI har beviljat nästan 4 miljoner kronor till ett projekt som ska utveckla och testa en ny sorbent för PFAS-förorenade massor.
Kunskapen om PFAS, och hur de påverkar människa och miljö, förändras ständigt. Nu har Statens geotekniska institut, SGI, sammanställt dagens kunskapsläge vad gäller de ämnesspecifika data som beskriver egenskaperna hos PFAS.
Områden som är förorenade av de så kallade evighetskemikalierna PFAS brukar saneras. Men saneringen i sig kan ha negativa effekter på miljön. Därför har forskare från SGI undersökt hur hållbarhetsbedömningar görs inför PFAS-saneringar.
SGI har sedan tidigare gett ut en publikation med råd om hur man bör göra vid in situklassificering av jordmassor, innan man fraktar dem till deponi. Nu har publikationen uppdaterats.
Går det att producera energi från förorenade fiberbankar – och samtidigt slippa deponering vid sanering? Det har undersökts i ett forskningsprojekt, finansierat av Statens geotekniska institut (SGI).
En ny rapport från Statens geotekniska institut, SGI, identifierar flera kunskapsluckor och utvecklingsområden inom undersöknings- och åtgärdsmetoder för förorenade sediment.
PFAS är en samling giftiga kemikalier som finns i marken på många platser. I ett forskningsprojekt utvecklar Statens geotekniska institut en metod för att tvätta PFAS-förorenad jord. Se vår film om den nya metoden.
SGI tilldelas medel av Naturvårdsverket för ett forskningsprojekt som ska undersöka människans exponering för metaller i förorenad jord samt utveckla metoder för att bedöma hälsorisker.
Metodik för inventering och prioritering. Ett verktyg i inventeringsarbetet av förorenade sediment.
Syftet med den här vägledningen är att ge stöd om hur riskvärderingar bör utföras, dokumenteras och granskas, med målet att främja mer enhetliga riskvärderingar och mer hållbara efterbehandlingsåtgärder.
Begrepp, undersökningsmetoder och tillståndsbaserade bedömningsgrunder.
Forskningen är inriktad på föroreningar i bebyggd miljö och i naturområden. Tyngdpunkten ligger i att förstå hur föroreningar beter sig i miljön och interagerar med den.
I detta pilotprojekt testas alternativa metoder för att minska spridningen från förorenad mark vid båtuppställningsplatser.
Med detta forskningsprojekt vill vi öka kunskapen om hur mycket metaller människor får i sig från förorenad mark och utveckla metoder för att bättre bedöma riskerna för människors hälsa.
Detta forskningsprojekt undersöker möjligheten att använda biokol för att rena jord, som en in-situ saneringsteknik. Behandlingen skulle ge en mer hållbar användning av jord och avfall, färre kostnader för samhället och vara ett steg mot en cirkulär ekonomi.
I detta teknikutvecklingsprojekt testas olika metoder för att rena grundvatten som förorenats med PFAS.
Syftet med detta forskningsprojekt är att identifiera fler polycykliska aromatiska ämnen (PAC) än de som vanligen ingår i undersökning och riskbedömning av PAC-förorenade områden.
