I dessa odlingsbäddar, på ett provfält utanför Helsingborg, utfördes försöken med biokol. På bilden syns SGI:s forskare Charlotta Tiberg.
Foto: SGI
Förorenad jord transporteras ofta bort och läggs på deponi. Det kostar pengar, energi och naturresurser. Forskare vid SGI har istället försökt låsa föroreningarna på plats, vilket gör dem mindre rörliga och mindre farliga. På så sätt slipper man forsla bort jord och marken kan användas.
I studien undersöker forskarna hur biokol, tillsammans med torv, kan användas för att stabilisera tungmetaller i förorenad jord.
– Resultatet visar att biokol är en lovande åtgärdsmetod för hållbar sanering av måttligt förorenade jordar. Biokolet minskade lösligheten hos flera metaller, och därmed den potentiella spridningen, säger Charlotta Tiberg, forskare i miljökemi vid Statens geotekniska institut, SGI.
Resultatet visar att en tillsats av biokol på tre procent minskade lösligheten hos så kallade katjoniska metaller som koppar, kvicksilver, zink, kadmium och nickel med 60–80 procent. Denna tillsats i jorden gjorde att både daggmaskar och gräs tog upp föroreningar i mindre grad. När man testade att öka mängden biokol till sex procent gav det inga större skillnader i resultat. En slutsats är därför att måttliga mängder biokol räcker för att ge tydliga saneringsfördelar.
Metallernas löslighet minskade inte främst på grund av förändringar i pH, vilket ofta är förklaringen i andra studier. I stället tyder resultaten på att biokolet minskade mängden löst organiskt kol i markvattnet. Det i sin tur minskade metallernas rörlighet eftersom flera av dem binder starkt till organiskt material.
Alla effekter var dock inte positiva. Lösligheten för vissa ämnen, som arsenik och krom tenderade att öka. Ökningen för krom var tydlig, men kunde till stor del motverkas genom att torv tillsattes.
Tidigare studier som gjorts på biokol och tungmetaller har fokuserat på kolets effekt på enbart en eller två föroreningar, oftast i laboratorium. I den aktuella studien har forskarna därför studerat jord förorenad av flera ämnen. Utöver laboratoriestudier har man använt sig av ett provfält med odlingsbäddar utanför Helsingborg.
Biokolet som användes i studien var framställt från trä genom förgasning vid 750 °C. Det är en process som ger ett stabilt kolmaterial med stor porvolym och hög aromatiseringsgrad. I försöket blandades det in i en multikontaminerad jord, i vissa odlingsbäddar tillsammans med torv, och effekterna studerades genom analyser av markvatten från lysimetrar, standardiserade batchtester, samt upptag i gräs och daggmaskar.
– Biokol kan bidra både till cirkulär resursanvändning och till kolinlagring. Samtidigt behövs platsspecifika utvärderingar och långsiktiga studier för att säkerställa att effekten kvarstår och att eventuella oönskade bieffekter upptäcks i tid, säger Charlotta Tiberg.
Den publicerade studien omfattar en växtsäsong, och forskarna arbetar nu med att sammanställa fem års uppföljande data för att se om effekten håller i sig. Studien pekar också på praktiska frågor som måste lösas, exempelvis hur biokol blandas in kostnadseffektivt direkt på plats.
Statens geotekniska institut (SGI) är en expertmyndighet. Vi arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. I våra uppgifter ingår att förebygga jordskred, ras och stranderosion. Vi arbetar också med att ta fram ny kunskap och nya metoder för att sanera förorenade områden. Dessutom bidrar vi till arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen. De miljömål som framför allt berör vår verksamhet är God bebyggd miljö och Giftfri miljö.
Två skred i Västra Götaland under en tvåveckorsperiod har aktualiserat behovet av geotekniska bedömningar på plats vid skred och kanske ännu mer behovet av långsiktigt förebyggande arbete.
Lilla Edets kommun tilldelas 2,9 miljoner kronor för arbete med stabilitetshöjande åtgärder.
Vad som är god vattenmiljö och rena sediment definieras av en rad juridiska bestämmelser och mål. SGI har publicerat en rapport som översiktligt redogör för dessa. Rapporten ska göra det enklare att besluta om övergripande åtgärdsmål och att genomföra riskbedömning av förorenade sedimentområden.
Ett lerskred har inträffat i Rödbo på norra Hisingen under fredagskvällen den 20 mars. SGI har under helgen varit på platsen för att bistå räddningstjänsten och kommunen.
Statens geotekniska institut (SGI) har tagit fram ett nytt vägledningsmaterial för platsspecifik riskbedömning av förorenad jord inför och efter behandling med biokol.
Restprodukter från metall- och träförädlingsindustrin kan få en ny användning i arbetet med att rena förorenat vatten. Ett forskningsprojekt finansierat av Statens geotekniska institut (SGI) visar att material som bark och slagg kan binda flera miljöfarliga metaller och därmed minska spridningen från förorenade områden.
Bo Vesterberg, forskare vid SGI, har tilldelats Sven Hansbos pris 2026 av Svenska Geotekniska Föreningen (SGF). Priset delas ut till personer som genom forskning och utveckling bidragit till att stärka geoteknisk kunskap och dess praktiska tillämpning.
Den 18-19 mars deltar SGI på Renare marks vårmöte i Västerås. Under mötet kommer vi bland annat presentera erfarenheter från regeringsuppdraget om PFAS.
Stränder längs farleder utsätts för erosion från fartygstrafik. För att förhindra detta används olika typer av erosionsskydd. Traditionellt utgörs dessa av olika typer av hårda skydd, ofta stenskoningar som kan ha en negativ inverkan på miljön. I en ny vägledning presenterar SGI hur naturbaserade erosionsskydd kan vara ett alternativ och hur man kan gå till väga för att designa och bygga dem.
Nu är det möjligt att följa markrörelser i hela Sverige med hjälp av satellitdata i en samlad nationell tjänst. Statens geotekniska institut, SGI, lanserar nu ”InSAR Sverige” – en öppen kartvisningstjänst som ger tillgång till detaljerade data om markrörelser på millimeternivå.
Det är dags för årets stora händelse inom geoteknik - grundläggningsdagen. Den 12 mars kommer SGI att vara på plats och berätta om bland annat naturbaserade erosionsskydd och långtidsmätningar av portryck. Vi kommer dessutom att visa vår nya CRS-utrustning.
Statens geotekniska institut (SGI) har lämnat sin årsredovisning för 2025 till regeringen. Myndighetens samhällsuppdrag löper som en röd tråd genom redovisningen och omfattar arbete med att minska risker för ras, skred, erosion och förorenad mark.
I över 60 år har SGI haft tillgång till ett provfält där man studerat hur lera som belastas beter sig över tid, exempelvis hur sättningar utvecklas och hur stabiliteten förändras. I videoklippet kan du hör geotekniker Mattias Andersson berätta mer om projektet.
Nya metoder för att hantera förorenade fibersediment kan på sikt göra sanering av tidigare industriområden både mer hållbar och kostnadseffektiv. I ett nytt pilotprojekt ska SGI testa olika metoder för att omhänderta fibersediment på land.
Förorenad jord transporteras ofta bort och läggs på deponi. Det kostar pengar, energi och naturresurser. Forskare vid SGI har istället försökt låsa föroreningarna på plats, vilket gör dem mindre rörliga och mindre farliga. På så sätt slipper man forsla bort jord och marken kan användas.
Regeringen har gett Statens geotekniska institut, SGI, uppdraget att analysera historiska kostnader för ras, skred, erosion och översvämningar. Analysen ska bidra till bättre underlag för att bedöma framtida skadehändelser och behovet av klimatanpassningsåtgärder.
SGI deltar i ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka om biokol kan användas för att minska risker från DDT-förorenad jord utan att marken behöver schaktas bort.
Kan biobaserat aktivt kol ersätta dagens fossila material för rening av PFAS? Det har undersökts i en förstudie som finansierats av bland annat Statens geotekniska institut (SGI).
Vid väg- eller järnvägsbyggen på lös lera behöver man ibland förstärka marken med kalkcementpelare. Forskare vid Statens geotekniska institut har undersökt hållfastheten hos 20–30 år gamla kalkcementpelare. Resultatet visar att pelarna fortfarande är hållfasta – och i vissa fall – till och med hållfastare.
Tre kommuner längs med Göta älv får statsbidrag av SGI för sitt arbete med att minska risken för ras och skred.
Sökhundar har visat stor potential för att effektivisera undersökning och sanering av förorenade områden. Ett SGI-finansierat projekt visar att certifierade sökhundekipage med hög tillförlitlighet kan upptäcka klorerade lösningsmedel.
Längs Göta älv pågår ett omfattande arbete för att minska risken för skred. Men de åtgärder som ökar säkerheten kan påverka åkermarken negativt. Nu testar SGI en norsk metod som kan göra åkermark brukbar igen betydligt snabbare.
Vid vilka havsnivåer översvämmas kustsamhällen? Riskerar husen att falla i havet på grund av erosion? Det har SGI undersökt i kommunspecifika tröskelanalyser för alla kustkommuner i Skåne och Halland. Syftet är att hjälpa kommunerna att få djupare förståelse för sina specifika risker och möjligheter.
Hur planerar man bebyggelse, infrastruktur och natur längs kusten när havsnivåer stiger och framtidens förutsättningar är osäkra? Det ska det nya samverkansprojektet Stepmark undersöka. Projektet har beviljats medel från forskningsrådet Formas.
Ett nytt ämne uppmärksammas inom miljöarbetet i Sverige. En färsk rapport från Statens geotekniska institut (SGI) visar att 1,4-dioxan, ett ämne som internationellt klassas som en ”contaminant of emerging concern”, bör ingå även vid svenska undersökningar av vissa förorenade områden.
Fyra nya slutrapporter från forskningsprogrammet Tuffo visar på lovande teknikutveckling inom efterbehandling av förorenade områden. Statens geotekniska institut (SGI) har nu totalt publicerat elva slutrapporter inom programmet.
På studiebesök och konferens i Kanada fick SGI möjlighet att ta del av erfarenheter av skred och förstärkningsåtgärder. I Kanada är skred vanligare än i Sverige, det inträffar ungefär två större skred per år och väldigt många mindre skred.
Allt fler kommuner drabbas av klimatrelaterade extremhändelser som översvämningar, torka och stormar. Vad tänker de som bor i kommunerna om detta? En studie från SGI visar att fyra personer av tio oroar sig för översvämning – och att man i framtiden föredrar att hus och infrastruktur flyttas från kusten om översvämningar inträffar så ofta som en gång per år.
Klimatförändringen förändrar våra kuster och ställer nya krav på planering och samverkan. Erfarenheter från Kustmötet 2025 visar hur visualiseringar, långsiktiga beslut och tydlig ansvarsfördelning kan stärka arbetet med klimatanpassning och kustskydd.
I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environments utvärderades två internationella standardmetoder för att undersöka hur PFAS frigörs och sprids från jord till vatten. Resultaten ger ny vägledning för hur riskbedömningar av förorenad mark kan göras.
SGI har lämnat remissvar på utredningen ”Bättre förutsättningar för klimatanpassning” (SOU 2025:51). SGI ser positivt på utredningens förslag men framhåller att flera av förslagen innebär ökat behov av kunskapsstöd till kommunerna i frågor som handlar om ras, skred och erosion.
Att bygga på lera, som är vanligt i Sverige, kräver omfattande arbeten för att byggnaden ska stå stabilt. Nu visar en studie från SGI att grundläggningsarbeten kan stå för upp till 24 procent av hela byggskedets klimatavtryck – en andel som förbises i klimatberäkningar.
En ny metod kan mäta hur mycket av det förbjudna medlet DDT och dess nedbrytningsprodukter som tas upp av levande organismer i förorenad jord. Resultaten, som presenteras i Environtental Chemistry, kan få betydelse för miljöskydd och markförvaltning.
Med Värmland som första pilotområde tar SGI nu nästa steg för att stärka Sveriges beredskap mot klimatförändringar. En ny metodik för klimatanpassningsarbete ligger till grund för fortsatt samverkan i de tio utpekade riskområdena i Sverige.
SGI finansierar genom Tuffo, Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden, forskningsprojekt inom efterbehandling av förorenade områden. Utlysning 2025 steg 1 är öppen för ansökningar från och med den 3 september till 24 oktober.
SGI har uppdaterat sitt beslutsstödsverktyg "SAMLA för förorenade områden" – ett hjälpmedel som kan användas för att utvärdera olika åtgärder vid efterbehandling av förorenade områden.
Under en inspektionsresa på Göta älv visade SGI upp några av de platser där man arbetar för att minska risken för skred. Med på båtresan fanns även några exemplar av atlantstören, en fisk som tidigare levt i Göta älv. Dessa unga störar stal en del av uppmärksamheten innan de återplanterades i älven – döpta till Lilla Edit, Skredrik och Älvert.
Ett nytt erosionsindex skulle kunna hjälpa kommuner och markägare att identifiera sträckor längs vattendrag som kan vara särskilt utsatta för erosion. Detta presenteras i en rapport från Statens geotekniska institut, SGI.
I hundratals år har man med lyckat resultat byggt vägar och järnvägar på torvmark. Ett forskningsprojekt kan nu visa varför torven håller så bra, samt hur hållfastheten bör undersökas. Med en ny metod för bestämning av hållfasthet kan vissa förstärkningsarbeten undvikas, vilket ger en miljömässig vinst.
I över 60 år har SGI haft tillgång till ett provfält där man studerat hur lera som belastas beter sig över tid, exempelvis hur sättningar utvecklas och hur stabiliteten förändras. Ett forskningsprojekt har nu sammanfattat de sex decenniernas kunskap och erfarenheter. Resultaten kan bland annat användas till att förutse hur egenskaperna för lera förändras över lång tid, vilket är viktigt vid väg- och järnvägsbyggen.
Statens geotekniska institut har beviljat forskningsmedel till tre innovativa projekt inom teknikutvecklings- och forskningsprogrammet Tuffo. Projekten syftar till att utveckla effektiva och hållbara metoder för att åtgärda områden som är förorenade av PFAS och tungmetaller.
En ny rapport från Statens geotekniska institut (SGI) visar hur PFAS sprids i grundvatten över tid. Något som kan få betydelse för framtida riskbedömningar och val av åtgärder.
Den 17 juni samlades representanter från samtliga Värmlandskommuner och räddningstjänstförbund till det första mötet inom Värmlands delegation för klimatanpassning. Länsstyrelsen Värmland hade sammankallat mötet tillsammans med Statens geotekniska institut (SGI) för att arbeta fram en målbild för samverkan.
På uppdrag av Statens haverikommission (SHK) har SGI genomfört en geoteknisk utredning av skredet i Stenungsund den 23 september 2023. SHK har nu publicerat sin slutrapport från utredningen.
SGI har utvecklat och testat nya metoder för att snabbare kunna identifiera skredkänsliga områden längs svenska vattendrag. ”Vi har undersökt möjligheterna att ta fram alternativa metoder som snabbare kan producera skredriskkartor som samhället har behov av”, säger Karin Bergdahl på SGI.
Statens geotekniska institut (SGI) har lanserat en ny webbplats. Syftet med den nya webben är att göra det enklare för användarna att hitta rätt vägledning, verktyg och stöd i arbetet.
I Lilla Edets kommun pågår ett flertal arbeten för att minska risken för skred. Smörkullen är först ut i kommunen med en färdig åtgärd som ska höja säkerheten.
I takt med att klimatet förändras ökar risken för spridning av föroreningar från förorenade områden. En förstudie från SGI beskriver hur ett framtida klimat kan påverka förorenade områden samt ger rekommendationer för framtiden vad gäller hanteringen av risker.
Muddring av förorenade bottensediment kan sprida miljöfarliga ämnen till vattnet, men nu testas en ny metod för att minska denna risk. På köpet minskar också volymen massor som behöver avvattnas. Det är Statens geotekniska institut (SGI) och Sundsvalls kommun som gör försök att hantera förorenade fiberbankar mer effektivt och skonsamt, med den så kallade CDS-metoden.
SGI har utvecklat en ny så kallad torvprovtagare. Med den kan man i fält oftare få upp prover och de upptagna proverna får högre kvalitet. Nu publicerar SGI en rapport som beskriver provtagaren och utvecklandet av den.
Nu finns en uppdaterad utgåva av SGI:s vägledning 1 "Kartunderlag om ras, skred och erosion". Vägledningen har bland annat kompletterats med en bilaga som beskriver hur olika kartunderlag uppdateras och fler konkreta exempel.
En ny metodik för stöd vid riskbedömning av naturliga bergslänter i Sverige presenteras nu i en rapport från Statens geotekniska institut (SGI). Syftet är att förbättra säkerheten längs vägar och järnvägar som riskerar att påverkas av nedfallande block och stenar, så kallade blockutfall.
Nu finns publikationen om Konstkiosk #6 i Kalmar. I den presenteras erfarenheter från projektet där allmänheten haft möjlighet att diskutera hur vi kan anpassa oss till ett stigande hav och förändrat klimat.
En ny metod för att fastlägga arsenik i ett grundvattenmagasin har testats i ett forskningsprojekt. Det är Sveriges lantbruksuniversitet som genomfört projektet med finansiering från bland annat Statens geotekniska institut (SGI).
Hur väl fungerar det att kombinera olika behandlingsmetoder för PFAS-föroreningar? Det har undersökts i ett forskningsprojekt vid Luleås tekniska universitet som finansierats av bland annat Statens geotekniska institut (SGI).
En ny metod för att analysera och visualisera kaskadhändelser, det vill säga naturolyckor som inträffar i en sammanlänkad kedja, har utvecklats av Statens geotekniska institut (SGI). Metoden kan användas som ett verktyg för att förbättra beredskap och riskhantering.
Med ökad erosion i vattendrag kan även sannolikheten öka för ras och skred. I en ny rapport presenterar SGI metoder som använts för att analysera och prognostisera framtida erosion i älvar samt ger rekommendationer för framtiden.
SGI har beslutat att ge bidrag till fyra skredsäkrande projekt längs Göta älv. Sammanlagt kommer närmare 190 miljoner kronor fördelas till kommunerna Göteborg, Lilla Edet och Vänersborg.
Genom att tillgängliggöra och standardisera geodata stärks både forskningsmöjligheter och samhällsplanering på nationell nivå. Statens geotekniska institut (SGI) har tecknat ett nytt samverkansavtal med Lantmäteriet där geoteknisk markundersökningsdata blir en del av den öppna Nationella geodataplattformen (NGP).
Allt fler fastighetsägare borrar för bergvärme, men det medför en risk – att skadliga ämnen sprids. En ny rapport från Statens geotekniska institut (SGI) belyser dessa risker och ger kommuner verktyg för att fatta säkrare beslut.
HannaSofie Pedersen, David Bendz och Anette Björlin från Statens geotekniska institut (SGI) har utsetts till experter i Nationella expertrådets arbete med att ta fram en nationell klimat- och sårbarhetsanalys (NKSA). Analysen ska ligga till grund för framtida klimatanpassningsinsatser i Sverige.
I Sverige finns ett stort antal områden där föroreningar har samlats på havs- och sjöbottnar, så kallade förorenade sediment. Nu ger SGI ut en vägledning i hur dessa bör inventeras och prioriteras.
SGI har beviljat nästan 4 miljoner kronor till ett projekt som ska utveckla och testa en ny sorbent för PFAS-förorenade massor.
Kunskapen om PFAS, och hur de påverkar människa och miljö, förändras ständigt. Nu har Statens geotekniska institut, SGI, sammanställt dagens kunskapsläge vad gäller de ämnesspecifika data som beskriver egenskaperna hos PFAS.
Lilla Edets kommun får statsbidrag av SGI för sitt arbete med att minska risken för ras och skred längs med en del av Gårdaån.
Göteborgs Stad beviljas bidrag för att kunna arbeta vidare med skredsäkring i kommunen.
Det kan vara svårt att veta vilka kunskapsunderlag som är lämpliga att använda vid planläggning och hantering av översvämningsrisker i ny och befintlig bebyggelse. För att underlätta har Boverket, länsstyrelserna, MSB, SMHI och SGI gemensamt tagit fram en översikt.
Områden som är förorenade av de så kallade evighetskemikalierna PFAS brukar saneras. Men saneringen i sig kan ha negativa effekter på miljön. Därför har forskare från SGI undersökt hur hållbarhetsbedömningar görs inför PFAS-saneringar.
SGI ger Ale kommun statsbidrag för att utreda risken för ras och skred i området Trollevik.
Likt många platser längs Göta älv så har Vargön i Vänersborgs kommun en förhöjd risk för skred. I september visades området för andra kommuner med skredproblematik. Syftet var att besökarna skulle få en inblick i hur skredsäkrande åtgärder kan planeras.
SGI har sedan tidigare gett ut en publikation med råd om hur man bör göra vid in situklassificering av jordmassor, innan man fraktar dem till deponi. Nu har publikationen uppdaterats.
Går det att producera energi från förorenade fiberbankar – och samtidigt slippa deponering vid sanering? Det har undersökts i ett forskningsprojekt, finansierat av Statens geotekniska institut (SGI).
En ny rapport från Statens geotekniska institut, SGI, identifierar flera kunskapsluckor och utvecklingsområden inom undersöknings- och åtgärdsmetoder för förorenade sediment.
I september samlades ett 50-tal personer som arbetar med skredsäkring för att utbyta erfarenheter med varandra. Samtalen handlade bland annat om hur man som kommun kan arbeta med att förebygga skred.
Under september 2024 kommer SGI att ta jordprover i marken i Färjenäsparken i Göteborg, som en del av en fördjupad stabilitetsutredning. Resultatet planeras att presenteras omkring sommaren 2025.
Nu kan allmänheten ta foton som bidrar till att skydda kustlinjen från erosion. Statens geotekniska institut har satt upp fotostationer längs strandkanten i tre orter, Ystad, Båstad och Laholm. Med fotonas hjälp ska forskare kunna se hur kusten förändras och var den behöver skyddas.
Vart ska vattnet ta vägen vid skyfall och annat extremväder? Och hur ska samhället på bästa sätt skapa utrymme för vattnet och undvika allvarliga översvämningar? Det är två huvudfrågor i projektet room4water där VTI samarbetar med SGI, SLU och Karlstads universitet.
Byggsektorn står för en stor del av utsläppen av växthusgaser. Men det saknas tillräckligt med forskning om geokonstruktioners klimatpåverkan i byggprocessen. Därför har SGI genom en litteraturstudie riktat ljuset mot geokonstruktioner för byggnader.
PFAS är en samling giftiga kemikalier som finns i marken på många platser. I ett forskningsprojekt utvecklar Statens geotekniska institut en metod för att tvätta PFAS-förorenad jord. Se vår film om den nya metoden.
SGI tilldelas medel av Naturvårdsverket för ett forskningsprojekt som ska undersöka människans exponering för metaller i förorenad jord samt utveckla metoder för att bedöma hälsorisker.
En av de svåraste erosionshändelser som drabbat Sydsverige på flera årtionden inträffade i oktober, när ovädret Babet drog in över sydostkusten. SGI har i samverkan med andra aktörer skannat kusten efteråt, vilket kommer ge möjlighet till lärdomar inför framtida stormar.
Just nu förekommer vädervarningar för översvämningar och höga flöden. I perioder med mycket nederbörd, blötare marker och översvämningar ökar risken för skred, ras och erosion.
Utredningar som gjorts i Lilla Edet visar att det finns risk för ras och skred i området Ellbo – och att det behöver stabilitetshöjande åtgärder. Nu får kommunen bidrag för att påbörja arbetet.
I Lilla Edet pågår ett omfattande arbete för att minska risken för ras och skred. I september visades det skredsäkrande arbetet för andra intressenter längs älven. Syftet var att besökarna skulle få en inblick i hur arbetet kan gå till.
En ny tryckbank under vattenytan i Älvängens industriområde ska minska risken för ett storskaligt skred i Ale kommun. Åtgärderna är en del av SGI:s arbete med skredsäkring längs Göta älv.
”Jag är hoppfull om arbetet längs Göta Älv. Här finns samverkan och även statsbidrag som gör det ekonomiskt möjligt att genomföra åtgärder.” Det sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid en resa längs Göta älv, där åtgärder för att förebygga ras och skred presenterades.
Riskerna för jordskred i vissa områden av Lilla Edet är mindre än befarat. Det visar nya fördjupade utredningar som Statens geotekniska institut gjort.
Lilla Edets kommun får bidrag för att i två områden fortsätta arbetet med att minska risken för skred.
Det svenska järnvägsnätet är i behov av upprustning. En ny rapport från SGI har utvärderat om en maskin som används för renovering av järnväg i Europa kan hjälpa även den svenska järnvägen.
För att undersöka risken för jordskred längs Göta älv tas en rad prover i marken. Men även älvens botten kan avslöja skredrisk. Att borra ner till 50 meters djup för att kunna ta prover från botten är dock ingen lätt sak.
I områden där det finns risk för jordskred behöver man ibland vidta stabilitetshöjande åtgärder. Men åtgärderna i sig kan påverka klimatet och miljön. För att öka medvetenheten om åtgärdernas miljö- och klimatpåverkan ger SGI nu ut rekommendationer. De beskriver vad man bör ta hänsyn till i redovisningen av klimatpåverkansberäkningar för stabilitetshöjande åtgärder.
I ett 40-tal områden längs Göta älv undersöker SGI risken för jordskred. I centrum för dessa utredningar finns leran. För att få kunskap om dess risk att skreda passerar den en rad hårda tester, bland annat på SGI:s laboratorium i Linköping.
Tisdagen den 8 november 2022 bjuder Statens geotekniska institut tillsammans med Lilla Edets kommun in till ett möte om det pågående arbetet med skredsäkring.
Klimatförändringarna går snabbare än förväntat och arbetet med att skredsäkra Göta älv är av hög vikt. Det sa klimat- och miljöminister Annika Strandhäll när hon deltog i en rad föreläsningar om ras och skred som SGI anordnade.
Ballsered och Åsbräcka i Lilla Edets kommun får sammanlagt 4,6 miljoner kronor i bidrag för att fortsätta sitt arbete med skredsäkring.
Den känsliga kvicklera som finns i marken i Göta älvdalen innebär att skred faktiskt breder ut sig över så stora områden som man tidigare antagit. Det visar en ny rapport från Statens geotekniska institut. Rapporten visar också att en norsk modell för skredutbredning däremot inte direkt kan tillämpas på skred i Göta älvdalen.
SGI beviljar i besluten 59 miljoner kronor till Vänersborgs kommun för stabilitetsförbättrande åtgärder vid Vargöns hamn. Området har inte kunnat användas som tänkt på grund av dålig stabilitet.
