Restprodukter kan rena metallförorenade vatten
Foto: Viktor Sjöberg
Restprodukter från metall- och träförädlingsindustrin kan få en ny användning i arbetet med att rena förorenat vatten. Ett forskningsprojekt finansierat av Statens geotekniska institut (SGI) visar att material som bark och slagg kan binda flera miljöfarliga metaller och därmed minska spridningen från förorenade områden.
I ett flerårigt forskningsprojekt har Örebro universitet undersökt hur bark och olika typer av slagg kan användas för att binda bland annat krom(VI), nickel, zink, arsenik, kadmium, bly och uran så att dessa inte sprids med förorenat vatten till den omgivande miljön. Projektet finansierades genom SGI:s forsknings- och teknikutvecklingsprogram Tuffo samt medfinansierande samverkanspartners.
Projektet omfattade laboratorieförsök med batch- och kolonnförsök där restmaterialens förmåga att binda metaller och stabilitet över tid studerades. Resultaten visar att vattenkyld slagg har betydligt högre bindningskapacitet än luftkyld slagg, särskilt för nickel, zink, kadmium och bly, medan vissa barktyper visade god förmåga att binda krom(VI).
Försök gjordes även i mesoskala för att undersöka hur väl slagg binder zink vid större vattenflöden.
Projektets resultat ger ett underlag för framtida fullskaleförsök och visar att restprodukter kan ha potential att användas i miljö- och kostnadseffektiva tekniker för rening av förorenat vatten.
