Mer hållbara åtgärder med riskvärdering
Riskvärdering är ett strukturerat sätt för att ta fram underlag så att det lämpligaste och mest hållbara åtgärdsalternativet kan väljas. Genom riskvärdering gör du avvägningar mellan positiva och negativa effekter av olika åtgärdsalternativ. Det innefattar både ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter.
Riskvärdering vid efterbehandling av förorenade områden
Riskvärdering i någon form genomförs i de flesta efterbehandlingsprojekt. Omfattning och ambitionsnivå anpassas till det aktuella objektet. Arbetet ska mynna ut i ett åtgärdsalternativ som projektgruppen förordar, tillsammans med mätbara åtgärdsmål. Förslaget och åtgärdsmålen är sedan underlag för beslut om åtgärd. Beslutet är i sig inte en del av riskvärderingen.
Riskvärderingen bör utföras i nära samråd mellan huvudman, tillsynsmyndighet och andra berörda. I vissa fall även allmänheten.
I arbetet med en riskvärdering utgår ni från de övergripande åtgärdsmålen och från resultaten av undersökningar, riskbedömning och åtgärdsutredning. Under riskbedömningen har behovet av riskreduktion för hälsa och miljö klarlagts. Bedömningen ska ha gjorts för både platsen, omgivningen och för genomförandet av olika efterbehandlingsåtgärder. Åtgärdsutredningen har belyst hur efterbehandlingen kan genomföras, vad som kan uppnås och till vilken kostnad.
I riskvärderingen gör ni alltså en avvägning mellan de olika åtgärdsalternativens miljömässiga, tekniska, ekonomiska, juridiska och sociokulturella konsekvenser. Ni kan till exempel beakta hållbar utveckling, teknisk lämplighet, kostnadseffektivitet, samhällsekonomi och behov av framtida restriktioner eller övervakning. Exempel på sociokulturella aspekter är rekreationsvärden, rättviseaspekter samt estetiska och psykologiska faktorer. Det är viktigt att alltid ta hänsyn till tidsaspekter, särskilt långtidsperspektivet, samt vilka osäkerheter som finns och hur stora de är.
Angreppssättet bör vara så brett som möjligt. Inledningsvis definierar ni ett antal urvalskriterier som tillsammans ska ge en så komplett bild som möjligt av respektive åtgärdsalternativ. Urvalskriterierna viktas, värderas och vägs samman för respektive alternativ. Detta kan göras kvalitativt eller kvantitativt. Ofta används poäng, men även andra mått förekommer.
Att hitta en balans mellan olika värderingsgrunder är en viktig uppgift i arbetet. Värderingarna som görs måste hålla sig inom gällande lagstiftning, och olika aktörer kan ha delvis olika syn på värderingsfrågorna. Målet bör vara att ni genom diskussioner når en samsyn i projektet. En avvägning som ofta måste göras är den mellan nyttan av efterbehandlingen och kostnaden för den. Även negativa miljöeffekter av själva åtgärden kan behöva vägas in. Exempelvis utsläpp av växthusgaser och effekter av energianvändning och förbrukning av naturresurser.
Ibland behöver riskvärderingen fördjupas och kompletteras. Då kan andra metoder och verktyg vara användbara, till exempel livscykelanalyser (LCA).