Skred vid E6 23 september 2023
Foto: SGI/Karin Odén
På uppdrag av Statens haverikommission (SHK) har SGI genomfört en geoteknisk utredning av skredet i Stenungsund den 23 september 2023. SHK har nu publicerat sin slutrapport från utredningen.
SGI har sammanställt resultaten av sin utredning i en bilaga som finns tillgänglig här.
SHK:s utredning finns här.
Den geotekniska utredningen visar att uppfyllnaden inom fastigheten Hammar 1:14 var den direkta orsaken till att skredet inträffade. Den ökade belastningen från uppfyllnadsmassorna överskred den underliggande lerans hållfasthet. Skredet startade vid uppfyllnaden och spred sig upp till 240 meter i nordvästlig riktning, innan det fortsatte vidare ned mot Norumsån.
– Kortfattat kan skredets omfattning och spridning förklaras av kombinationen av uppfyllnadens belastning, markens egenskaper och nederbördens påverkan. Den samlade bedömningen är att skredet inte hade inträffat utan uppfyllnaden, säger Helene Kennedy som ansvarat för utredningen på SGI.
Släntstabilitetsberäkningarna för den naturliga sluttningen visar att stabiliteten för området var tillfredsställande innan arbetet med uppfyllnaden påbörjades i september 2022. Stabiliteten försämrades successivt från september 2022 när uppfyllnaden påbörjades, och stabiliteten blev sämre i takt med att uppfyllnadsarbetet fortskred. Den största försämringen skedde i samband med den uppfyllnad som utfördes under perioden maj till september 2023. Förutom uppfyllnaden bidrog markförhållanden i området till att skredet inträffade.
I området består jordlagren i stora delar av kvicklera. Kvicklera kan vid belastning eller skakning tappa sin hållfasthet och förvandlas till flytande form. Den redan låga stabiliteten har sannolikt försämrats ytterligare på grund av att det regnade dagarna före skredet. Vattnet kan ha gjort fyllnadsmassorna tyngre.
En arbetsgrupp på SGI har arbetat med de geotekniska utredningarna på uppdrag av SHK. För att analysera hur ett skredförlopp kan ha gått till har skredmorfologin studerats, detta är en metod för att visualisera hur det ser ut i området efter att skredet inträffat. Dessutom har SGI anlitat Norges Geotekniske Institutt (NGI) för att utföra avancerad modellering.
I området har flertalet geotekniska fält- och laboratorieundersökningar utförts. Dessutom har en analys över vad som kan ha utlöst skredet genomförts. I analysen har olika påverkansfaktorer studerats, så som geotekniska och geologiska förhållanden, topografi, pågående erosion och mänsklig påverkan. Eftersom stora massor jord försvunnit i skredet har det funnits utmaningar i det geotekniska arbetet.
–Vi har tagit fram en konceptuell modell av utredningsområdet, utfört fält- och laboratorieundersökningar samt stabilitetsberäkningar, vilket är praxis i branschen vid utredningar av släntstabilitet. Vi har genomfört utredningen till den nivå som varit möjlig utifrån de rådande förutsättningarna på platsen, berättar Helene Kennedy.
Den samlade bedömningen är att skredet inte hade inträffat utan uppfyllnaden.
Helene Kennedy,
Chef avd. Fysisk planering och byggbarhet
Foto: SGI/Torbjörn Thuresson
Foto: Mikael Berglund
Foto: SGI/Tobias Thorén
Foto: SGI/Tobias Thorén
Skred inträffar när marken förlorar sin stabilitet och börjar röra sig, ofta som en följd av förändrade förhållanden i slänter. Orsakerna kan vara naturliga, som erosion och väderförändringar, eller mänskliga, exempelvis byggnationer och schaktarbeten. Ofta är det en kombination av faktorer som leder till att jämvikten rubbas vilket kan utlösa ett skred.
Ett jordskred, eller ett skred, är en sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse för att hållfastheten i marken har försämrats.
Kvickleror är så kallade högsensitiva leror som kan förlora större del av sin hållfasthet vid kraftig störning.
Statens geotekniska institut (SGI) är en expertmyndighet. Vi arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. I våra uppgifter ingår att förebygga jordskred, ras och stranderosion. Vi arbetar också med att ta fram ny kunskap och nya metoder för att sanera förorenade områden. Dessutom bidrar vi till arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen. De miljömål som framför allt berör vår verksamhet är God bebyggd miljö och Giftfri miljö.
De senaste nyheterna om ras, skred, erosion, klimatanpassning och förorenade områden.
På uppdrag av Statens haverikommission (SHK) har SGI genomfört en geoteknisk utredning av skredet i Stenungsund den 23 september 2023. SHK har nu publicerat sin slutrapport från utredningen.
SGI har utvecklat och testat nya metoder för att snabbare kunna identifiera skredkänsliga områden längs svenska vattendrag. ”Vi har undersökt möjligheterna att ta fram alternativa metoder som snabbare kan producera skredriskkartor som samhället har behov av”, säger Karin Bergdahl på SGI.
I Lilla Edets kommun pågår ett flertal arbeten för att minska risken för skred. Smörkullen är först ut i kommunen med en färdig åtgärd som ska höja säkerheten.
Nu finns en uppdaterad utgåva av SGI:s vägledning 1 "Kartunderlag om ras, skred och erosion". Vägledningen har bland annat kompletterats med en bilaga som beskriver hur olika kartunderlag uppdateras och fler konkreta exempel.
En ny metod för att analysera och visualisera kaskadhändelser, det vill säga naturolyckor som inträffar i en sammanlänkad kedja, har utvecklats av Statens geotekniska institut (SGI). Metoden kan användas som ett verktyg för att förbättra beredskap och riskhantering.
Med ökad erosion i vattendrag kan även sannolikheten öka för ras och skred. I en ny rapport presenterar SGI metoder som använts för att analysera och prognostisera framtida erosion i älvar samt ger rekommendationer för framtiden.
SGI har beslutat att ge bidrag till fyra skredsäkrande projekt längs Göta älv. Sammanlagt kommer närmare 190 miljoner kronor fördelas till kommunerna Göteborg, Lilla Edet och Vänersborg.
Lilla Edets kommun får statsbidrag av SGI för sitt arbete med att minska risken för ras och skred längs med en del av Gårdaån.
Göteborgs Stad beviljas bidrag för att kunna arbeta vidare med skredsäkring i kommunen.
SGI ger Ale kommun statsbidrag för att utreda risken för ras och skred i området Trollevik.
Likt många platser längs Göta älv så har Vargön i Vänersborgs kommun en förhöjd risk för skred. I september visades området för andra kommuner med skredproblematik. Syftet var att besökarna skulle få en inblick i hur skredsäkrande åtgärder kan planeras.
I september samlades ett 50-tal personer som arbetar med skredsäkring för att utbyta erfarenheter med varandra. Samtalen handlade bland annat om hur man som kommun kan arbeta med att förebygga skred.
Under september 2024 kommer SGI att ta jordprover i marken i Färjenäsparken i Göteborg, som en del av en fördjupad stabilitetsutredning. Resultatet planeras att presenteras omkring sommaren 2025.
Just nu förekommer vädervarningar för översvämningar och höga flöden. I perioder med mycket nederbörd, blötare marker och översvämningar ökar risken för skred, ras och erosion.
Utredningar som gjorts i Lilla Edet visar att det finns risk för ras och skred i området Ellbo – och att det behöver stabilitetshöjande åtgärder. Nu får kommunen bidrag för att påbörja arbetet.
I Lilla Edet pågår ett omfattande arbete för att minska risken för ras och skred. I september visades det skredsäkrande arbetet för andra intressenter längs älven. Syftet var att besökarna skulle få en inblick i hur arbetet kan gå till.
En ny tryckbank under vattenytan i Älvängens industriområde ska minska risken för ett storskaligt skred i Ale kommun. Åtgärderna är en del av SGI:s arbete med skredsäkring längs Göta älv.
”Jag är hoppfull om arbetet längs Göta Älv. Här finns samverkan och även statsbidrag som gör det ekonomiskt möjligt att genomföra åtgärder.” Det sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid en resa längs Göta älv, där åtgärder för att förebygga ras och skred presenterades.
Riskerna för jordskred i vissa områden av Lilla Edet är mindre än befarat. Det visar nya fördjupade utredningar som Statens geotekniska institut gjort.
Lilla Edets kommun får bidrag för att i två områden fortsätta arbetet med att minska risken för skred.
För att undersöka risken för jordskred längs Göta älv tas en rad prover i marken. Men även älvens botten kan avslöja skredrisk. Att borra ner till 50 meters djup för att kunna ta prover från botten är dock ingen lätt sak.
I områden där det finns risk för jordskred behöver man ibland vidta stabilitetshöjande åtgärder. Men åtgärderna i sig kan påverka klimatet och miljön. För att öka medvetenheten om åtgärdernas miljö- och klimatpåverkan ger SGI nu ut rekommendationer. De beskriver vad man bör ta hänsyn till i redovisningen av klimatpåverkansberäkningar för stabilitetshöjande åtgärder.
I ett 40-tal områden längs Göta älv undersöker SGI risken för jordskred. I centrum för dessa utredningar finns leran. För att få kunskap om dess risk att skreda passerar den en rad hårda tester, bland annat på SGI:s laboratorium i Linköping.
Tisdagen den 8 november 2022 bjuder Statens geotekniska institut tillsammans med Lilla Edets kommun in till ett möte om det pågående arbetet med skredsäkring.
Klimatförändringarna går snabbare än förväntat och arbetet med att skredsäkra Göta älv är av hög vikt. Det sa klimat- och miljöminister Annika Strandhäll när hon deltog i en rad föreläsningar om ras och skred som SGI anordnade.
Ballsered och Åsbräcka i Lilla Edets kommun får sammanlagt 4,6 miljoner kronor i bidrag för att fortsätta sitt arbete med skredsäkring.
SGI beviljar i besluten 59 miljoner kronor till Vänersborgs kommun för stabilitetsförbättrande åtgärder vid Vargöns hamn. Området har inte kunnat användas som tänkt på grund av dålig stabilitet.
