Varför påverkar grundläggning klimatet?
Klimatpåverkan från grundläggning beror främst på den stora användningen av cement och stål samt de transporter som krävs. Hur stor klimatpåverkan blir beror på markens egenskaper och byggnadens utformning. Dessa faktorer avgör vilken grundläggningsmetod som väljs och därmed hur mycket material som behövs och hur stora mängder schaktmassor som måste hanteras och transporteras.
Klimatdeklaration av byggnader
Sedan den 1 januari 2022 måste byggherrar deklarera klimatpåverkan från nya byggnader för att få bygglov. Syftet med klimatdeklarationen är att minska klimatpåverkan från byggande. I dag omfattar klimatdeklarationen främst byggnadsdelar ovan mark. Grundläggning och markarbeten ingår inte.
Sverige har beslutat att genomföra EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). Direktivet innebär bland annat att klimatpåverkan från en byggnadens hela livscykel (livscykel-GWP) ska redovisas. Boverket har fått ett uppdrag av regeringen att anpassa de svenska reglerna för klimatdeklaration till EPBD:s omfattning och tidplan. Därmed kan även markarbeten och geokonstruktioner komma att bli en del av framtidens klimatdeklarationer.
Beräkna klimatavtryck för grundläggning av byggnader
För att kunna bedöma klimatpåverkan från olika grundläggningsmetoder krävs kvalitetsgranskade klimatdata. SGI har tillsammans med byggaktörer tagit fram generiska klimatdata för 21 olika grundläggningsmetoder som gjorts tillgängliga via Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM). Klimatdata möjliggör att klimatpåverkan kan beräknas och lyftas tidigt i den fysiska planeringen och därigenom bidra till mer hållbara val under byggprocessen.
