De senaste nyheterna om ras, skred, erosion, klimatanpassning och förorenade områden.
Visar 1-10 nyheter av totalt 84
Längs Göta älv pågår ett omfattande arbete för att minska risken för skred. Men de åtgärder som ökar säkerheten kan påverka åkermarken negativt. Nu testar SGI en norsk metod som kan göra åkermark brukbar igen betydligt snabbare.
Vid vilka havsnivåer översvämmas kustsamhällen? Riskerar husen att falla i havet på grund av erosion? Det har SGI undersökt i kommunspecifika tröskelanalyser för alla kustkommuner i Skåne och Halland. Syftet är att hjälpa kommunerna att få djupare förståelse för sina specifika risker och möjligheter.
Hur planerar man bebyggelse, infrastruktur och natur längs kusten när havsnivåer stiger och framtidens förutsättningar är osäkra? Det ska det nya samverkansprojektet Stepmark undersöka. Projektet har beviljats medel från forskningsrådet Formas.
Ett nytt ämne uppmärksammas inom miljöarbetet i Sverige. En färsk rapport från Statens geotekniska institut (SGI) visar att 1,4-dioxan, ett ämne som internationellt klassas som en ”contaminant of emerging concern”, bör ingå även vid svenska undersökningar av vissa förorenade områden.
Fyra nya slutrapporter från forskningsprogrammet Tuffo visar på lovande teknikutveckling inom efterbehandling av förorenade områden. Statens geotekniska institut (SGI) har nu totalt publicerat elva slutrapporter inom programmet.
På studiebesök och konferens i Kanada fick SGI möjlighet att ta del av erfarenheter av skred och förstärkningsåtgärder. I Kanada är skred vanligare än i Sverige, det inträffar ungefär två större skred per år och väldigt många mindre skred.
Allt fler kommuner drabbas av klimatrelaterade extremhändelser som översvämningar, torka och stormar. Vad tänker de som bor i kommunerna om detta? En studie från SGI visar att fyra personer av tio oroar sig för översvämning – och att man i framtiden föredrar att hus och infrastruktur flyttas från kusten om översvämningar inträffar så ofta som en gång per år.
Klimatförändringen förändrar våra kuster och ställer nya krav på planering och samverkan. Erfarenheter från Kustmötet 2025 visar hur visualiseringar, långsiktiga beslut och tydlig ansvarsfördelning kan stärka arbetet med klimatanpassning och kustskydd.
I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environments utvärderades två internationella standardmetoder för att undersöka hur PFAS frigörs och sprids från jord till vatten. Resultaten ger ny vägledning för hur riskbedömningar av förorenad mark kan göras.
SGI har lämnat remissvar på utredningen ”Bättre förutsättningar för klimatanpassning” (SOU 2025:51). SGI ser positivt på utredningens förslag men framhåller att flera av förslagen innebär ökat behov av kunskapsstöd till kommunerna i frågor som handlar om ras, skred och erosion.
