Stabilitets­förhållanden i Göta älvdalen

För att hjälpa kommuner, näringsliv och allmänhet att förstå och hantera riskerna har SGI tagit fram en vägledning.

Skredrisken beror på tre faktorer: vad som kan hända, hur sannolikt det är och vilka konsekvenser det får. I Göta älvutredningen har områden längs älven delats in i olika risknivåer, från låg till hög skredrisk. De mest utsatta platserna finns i norra delen av älven, särskilt mellan Trollhättan och Lilla Edet, där branta slänter och djupa raviner skapar instabila förhållanden.

Eftersom klimatförändringarna sker gradvis och skredrisk påverkas över långa tidsspann, krävs ett långsiktigt och flexibelt anpassningsarbete. Ökade vattenflöden, förändrade markförhållanden och mänsklig påverkan kan förändra riskbilden under årtionden framöver. Regeringen har därför gett SGI i uppdrag att utveckla en strategi för klimatanpassning i älvdalen, där myndigheter och kommuner samverkar.

Bland de föreslagna åtgärderna finns förbättrad skredriskkartläggning, stabilisering av slänter och kontinuerlig övervakning av erosion. Att anpassa samhället till dessa utmaningar är en komplex uppgift som kräver tvärvetenskaplig kunskap och samarbete mellan olika aktörer. Med rätt insatser kan dock risken för skred minskas och säkerheten för både människor och infrastruktur stärkas.