Nyheter från SGI
De senaste nyheterna om ras, skred, erosion, klimatanpassning och förorenade områden.
Ny rapport om klimatpåverkan från geokonstruktioner
Foto: Mikael Svensson
Byggsektorn står för en stor del av utsläppen av växthusgaser. Men det saknas tillräckligt med forskning om geokonstruktioners klimatpåverkan i byggprocessen. Därför har SGI genom en litteraturstudie riktat ljuset mot geokonstruktioner för byggnader.
Forskningen om klimatneutralt byggande har hittills fokuserat på klimatpåverkan från byggmaterial i marköverbyggnaden, särskilt stommaterial. Klimatpåverkan från geokonstruktioner har fått begränsad uppmärksamhet i litteraturen.
Syftet med litteraturöversikten som SGI gjort var att, utifrån 45 fallstudier, kartlägga klimatpåverkan från geokonstruktioner samt att identifiera eventuella kunskapsluckor inom området.
Vi hoppas att rapporten ska öka kunskapen om klimatpåverkan från geokonstruktioner och faktorer som påverkar klimatet.
Xingqiang Song,
Livscykelanalytiker
Foto: SGI/Torbjörn Thuresson
– Vi hoppas att rapporten ska öka kunskapen om klimatpåverkan från geokonstruktioner och faktorer som påverkar klimatet. Avsikten är också att kunna minska den totala klimatpåverkan från byggande genom hela plan- och byggprocessen, säger Xingqiang Song, livscykelanalytiker vid Statens geotekniska institut.
Rapporten visar bland annat att framtida forskning behöver undersöka eventuella klimatpåverkande faktorer och möjliga klimatbesparande åtgärder vid planering, dimensionering, projektering och utförande av byggprojekt.
Rapporten vänder sig till myndigheter, kommuner, byggherrar, konsulter och forskare som är intresserade av omställningen till klimatneutralt byggande.
Rapporten:
Song, X., Carlsson, C., Bendz, D. 2023, Klimatpåverkan från geokonstruktioner för byggnader, En litteraturöversikt (2020-2023), Statens geotekniska institut, SGI, Linköping, 2024-04-03.
Om Statens geotekniska institut
Statens geotekniska institut (SGI) är en expertmyndighet. Vi arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. I våra uppgifter ingår att förebygga jordskred, ras och stranderosion. Vi arbetar också med att ta fram ny kunskap och nya metoder för att sanera förorenade områden. Dessutom bidrar vi till arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen. De miljömål som framför allt berör vår verksamhet är God bebyggd miljö och Giftfri miljö.
Kommunikatör Therese Ekstrand Amaya
Relaterade nyheter
Nyhet
Klimatförändringen kan öka risker vid förorenade områden
I takt med att klimatet förändras ökar risken för spridning av föroreningar från förorenade områden. En förstudie från SGI beskriver hur ett framtida klimat kan påverka förorenade områden samt ger rekommendationer för framtiden vad gäller hanteringen av risker.
Nyhet
Forskningsprojekt ska göra plats för vattnet
Vart ska vattnet ta vägen vid skyfall och annat extremväder? Och hur ska samhället på bästa sätt skapa utrymme för vattnet och undvika allvarliga översvämningar? Det är två huvudfrågor i projektet room4water där VTI samarbetar med SGI, SLU och Karlstads universitet.
Nyhet
SGI testar ny muddringsmetod för förorenade fibersediment
Muddring av förorenade bottensediment kan sprida miljöfarliga ämnen till vattnet, men nu testas en ny metod för att minska denna risk. På köpet minskar också volymen massor som behöver avvattnas. Det är Statens geotekniska institut (SGI) och Sundsvalls kommun som gör försök att hantera förorenade fiberbankar mer effektivt och skonsamt, med den så kallade CDS-metoden.
Nyhet
Hur konst och dialog kan förbereda våra kustområden för klimatförändringar
Nu finns publikationen om Konstkiosk #6 i Kalmar. I den presenteras erfarenheter från projektet där allmänheten haft möjlighet att diskutera hur vi kan anpassa oss till ett stigande hav och förändrat klimat.
Nyhet
Samverkan om framtidens kustplanering får nära sex miljoner kronor
Hur planerar man bebyggelse, infrastruktur och natur längs kusten när havsnivåer stiger och framtidens förutsättningar är osäkra? Det ska det nya samverkansprojektet Stepmark undersöka. Projektet har beviljats medel från forskningsrådet Formas.
Nyhet
Stigande hav och översvämning i byggd miljö – stöd från myndigheter
Det kan vara svårt att veta vilka kunskapsunderlag som är lämpliga att använda vid planläggning och hantering av översvämningsrisker i ny och befintlig bebyggelse. För att underlätta har Boverket, länsstyrelserna, MSB, SMHI och SGI gemensamt tagit fram en översikt.
Nyhet
Naturbaserade erosionsskydd minskar stranderosion längs farleder och gynnar biologisk mångfald
Stränder längs farleder utsätts för erosion från fartygstrafik. För att förhindra detta används olika typer av erosionsskydd. Traditionellt utgörs dessa av olika typer av hårda skydd, ofta stenskoningar som kan ha en negativ inverkan på miljön. I en ny vägledning presenterar SGI hur naturbaserade erosionsskydd kan vara ett alternativ och hur man kan gå till väga för att designa och bygga dem.
Nyhet
Erosionens påverkan på våra vattendrag
Med ökad erosion i vattendrag kan även sannolikheten öka för ras och skred. I en ny rapport presenterar SGI metoder som använts för att analysera och prognostisera framtida erosion i älvar samt ger rekommendationer för framtiden.
Nyhet
Ny rapport om klimatpåverkan från geokonstruktioner
Byggsektorn står för en stor del av utsläppen av växthusgaser. Men det saknas tillräckligt med forskning om geokonstruktioners klimatpåverkan i byggprocessen. Därför har SGI genom en litteraturstudie riktat ljuset mot geokonstruktioner för byggnader.
Nyhet
Allmänhetens foton kan bidra i forskning om kusten
Nu kan allmänheten ta foton som bidrar till att skydda kustlinjen från erosion. Statens geotekniska institut har satt upp fotostationer längs strandkanten i tre orter, Ystad, Båstad och Laholm. Med fotonas hjälp ska forskare kunna se hur kusten förändras och var den behöver skyddas.
Nyhet
Ny utgåva av vägledning om ras, skred och erosion
Nu finns en uppdaterad utgåva av SGI:s vägledning 1 "Kartunderlag om ras, skred och erosion". Vägledningen har bland annat kompletterats med en bilaga som beskriver hur olika kartunderlag uppdateras och fler konkreta exempel.
Nyhet
SGI-experter deltar i nationell klimat- och sårbarhetsanalys
HannaSofie Pedersen, David Bendz och Anette Björlin från Statens geotekniska institut (SGI) har utsetts till experter i Nationella expertrådets arbete med att ta fram en nationell klimat- och sårbarhetsanalys (NKSA). Analysen ska ligga till grund för framtida klimatanpassningsinsatser i Sverige.
Nyhet
Första mötet med Värmlands delegation för klimatanpassning
Den 17 juni samlades representanter från samtliga Värmlandskommuner och räddningstjänstförbund till det första mötet inom Värmlands delegation för klimatanpassning. Länsstyrelsen Värmland hade sammankallat mötet tillsammans med Statens geotekniska institut (SGI) för att arbeta fram en målbild för samverkan.
Nyhet
Var man bor påverkar oron för klimateffekter
Allt fler kommuner drabbas av klimatrelaterade extremhändelser som översvämningar, torka och stormar. Vad tänker de som bor i kommunerna om detta? En studie från SGI visar att fyra personer av tio oroar sig för översvämning – och att man i framtiden föredrar att hus och infrastruktur flyttas från kusten om översvämningar inträffar så ofta som en gång per år.
Nyhet
Planering för en kust i förändring
Klimatförändringen förändrar våra kuster och ställer nya krav på planering och samverkan. Erfarenheter från Kustmötet 2025 visar hur visualiseringar, långsiktiga beslut och tydlig ansvarsfördelning kan stärka arbetet med klimatanpassning och kustskydd.
Nyhet
Skredförebyggande arbete över gränserna
På studiebesök och konferens i Kanada fick SGI möjlighet att ta del av erfarenheter av skred och förstärkningsåtgärder. I Kanada är skred vanligare än i Sverige, det inträffar ungefär två större skred per år och väldigt många mindre skred.
Nyhet
Åtgärder mot skred i fokus för resa på Göta älv
Under en inspektionsresa på Göta älv visade SGI upp några av de platser där man arbetar för att minska risken för skred. Med på båtresan fanns även några exemplar av atlantstören, en fisk som tidigare levt i Göta älv. Dessa unga störar stal en del av uppmärksamheten innan de återplanterades i älven – döpta till Lilla Edit, Skredrik och Älvert.
Nyhet
Ny metod för att hantera multipla naturolyckor
En ny metod för att analysera och visualisera kaskadhändelser, det vill säga naturolyckor som inträffar i en sammanlänkad kedja, har utvecklats av Statens geotekniska institut (SGI). Metoden kan användas som ett verktyg för att förbättra beredskap och riskhantering.
Nyhet
SGI: Behov av ökat stöd till kommunerna i klimatanpassningsarbetet
SGI har lämnat remissvar på utredningen ”Bättre förutsättningar för klimatanpassning” (SOU 2025:51). SGI ser positivt på utredningens förslag men framhåller att flera av förslagen innebär ökat behov av kunskapsstöd till kommunerna i frågor som handlar om ras, skred och erosion.
Nyhet
Ny kunskap hjälper kommuner planera för stigande hav
Vid vilka havsnivåer översvämmas kustsamhällen? Riskerar husen att falla i havet på grund av erosion? Det har SGI undersökt i kommunspecifika tröskelanalyser för alla kustkommuner i Skåne och Halland. Syftet är att hjälpa kommunerna att få djupare förståelse för sina specifika risker och möjligheter.
Nyhet
SGI sammanfattar året 2025
Statens geotekniska institut (SGI) har lämnat sin årsredovisning för 2025 till regeringen. Myndighetens samhällsuppdrag löper som en röd tråd genom redovisningen och omfattar arbete med att minska risker för ras, skred, erosion och förorenad mark.
Nyhet
Värmland först ut med ny metodik för klimatanpassning
Med Värmland som första pilotområde tar SGI nu nästa steg för att stärka Sveriges beredskap mot klimatförändringar. En ny metodik för klimatanpassningsarbete ligger till grund för fortsatt samverkan i de tio utpekade riskområdena i Sverige.
Nyhet
SGI ska analysera kostnader för skred, ras, erosion och översvämning
Regeringen har gett Statens geotekniska institut, SGI, uppdraget att analysera historiska kostnader för ras, skred, erosion och översvämningar. Analysen ska bidra till bättre underlag för att bedöma framtida skadehändelser och behovet av klimatanpassningsåtgärder.