Hoppa till huvudinnehållet Hoppa till sidfoten

Riskbedömning av förorenade områden

Föroreningar kan medföra risker för människors hälsa och vår miljö. De kan förekomma i ett eller flera medier som jord, ytvatten, grundvatten och sediment. Vid en riskbedömning av ett förorenat område bedöms hur stora riskerna är med föroreningar i olika medier och om de behöver reduceras eller åtgärdas.

Riskbedömningen ger underlag för att utreda vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att åstadkomma en säker nivå. Resultaten används även för att utreda vilken åtgärd som är mest lämplig, samt för att ta fram mätbara åtgärdsmål inför en efterbehandling eller sanering.

Riktvärden och kvalitetssäkring av ämnesdata

Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för förorenad mark för ett 50-tal ämnen och ämnesgrupper, vilka du hittar på Naturvårdsverkets webbsidor. Exempelvis finns det generella riktvärden för metaller, oljeföroreningar och PAH. De generella riktvärdena är beräknade med utgångspunkt i vanliga förhållanden vid förorenade områden i Sverige och är tänkta att användas i inledande riskbedömningar.

När förorenade områden undersöks händer det att förhöjda halter även påträffas av föroreningar som det inte finns generella riktvärden för. Sådana ämnen hanteras ofta genom att riktvärden tas fram inom de enskilda projekten. SGI har därför tagit fram en metodik som omfattar att samla in, kvalitetsbedöma och välja ut ämnesdata samt att kvalitetsklassa beräknade riktvärden. Publikationen är användbar både då ämnesdata och riktvärden tas fram samt vid granskning. Metodiken baseras på, och är ett komplement till, Naturvårdsverkets riktvärdesmodell.

Foto: SGI/Thereze Ladekrans

Riskbedömning av sediment

SGI arbetar aktivt för att ta fram vägledning om riskbedömning av förorenade sediment inom det myndighetsgemensamma uppdraget SESAM. Vägledningen kommer att publiceras framöver. Den kommer att publiceras i form av en vägledning och flera underlagsrapporter som bland annat beskriver hur en problembeskrivning och konceptuell modell för förorenade sediment tas fram samt hur risker kopplade till exponering och effekter kan bedömas. Innan dess går det att läsa mer om vårt arbete inom sediment här, och på plattformen www.renasediment.se.

Föroreningars belastning på yt- och grundvatten

Idag bedöms ofta riskerna med spridning från förorenade områden till vatten utifrån de koncentrationer av föroreningar som uppstår i den mottagande recipienten, det vill säga ett yt- eller grundvatten. Baksidan av att riskerna bedöms på detta sätt är att stora mängder föroreningar kan tillåtas spridas till vattenmiljön i de fall recipienten är ett större vatten, till exempel en älv, en sjö eller ett kustvatten. Detta beror på att den höga utspädningsfaktorn i ett större vatten medför att föroreningskoncentrationen kan bli låg i vattnet samtidigt som stora mängder föroreningar kan spridas.

Utifrån denna bakgrund har SGI identifierat metoder och angreppssätt som kan användas för att bedöma om belastningen från ett förorenat område kan accepteras eller ej. Du kan läsa mer i följande rapport Bedömning av förorenade områdens belastning på yt- och grundvatten. Denna rapport ligger även till grund för en kommande vägledning.

Foto: Roine Magnusson

Ekologisk riskbedömning

Utgångspunkten vid en riskbedömning är att människors hälsa ska skyddas, liksom miljön i området och i omgivningen. Det gäller till exempel skydd av ytvatten, grundvatten och markmiljö. Föroreningsspridning ska inte leda till höjda bakgrundshalter eller till utsläppsmängder som riskerar att försämra kvaliteten på grundvatten och ytvatten.

Ett särskilt satsningsområde inom SGI:s FoU-verksamhet har under ett flertal år varit ”Skydd av markmiljön”. Inom detta område har forskare på SGI medverkat i en rad olika projekt som rör ekologisk riskbedömning. Ett flertal projekt har haft fokus på att ta fram och testa kemiska biotillgänglighetsmetoder som kan tillämpas i riskbedömningar där skydd av markmiljön är styrande. Arbetet har legat till grund för rapporten ”Ekologisk riskbedömning – Att använda kemiska biotillgänglighetsmetoder i platsspecifik ekologisk riskbedömning”. I rapporten beskrivs två kompletta ramverk för ekologisk riskbedömning där analys av föroreningens biotillgänglighet med hjälp av kemiska metoder ingår: ett för 16 polycykliska aromatiska kolväten och ett för ett flertal metaller.

Oral biotillgänglighet av föroreningar i jord uppskattas genom laboratorietester som visar hur mycket av föroreningarna som löses ut och tas upp av kroppen, om vi skulle råka få jord i munnen.

En förenklad metod för att uppskatta biotillgänglighet har tagits fram och håller på att standardiseras vid SGI under ledning av franska forskare. Läs gärna mer om metodutvecklingen vid vårt Miljölaboratorium och arbetet inom vårt forskningsprojekt ”Exponerad? Risker med att bo i ett förorenat område”.