Planering för en kust i förändring

Under två dagar samlades experter, tjänstepersoner och specialister för att utbyta kunskap och erfarenheter om hur samhället kan möta klimatförändringens påverkan på kusten. Kustmötet 2025 arrangerades den 14–15 oktober av Statens geotekniska institut (SGI), Erosionsskadecentrum och Kalmar kommun.

– Klimatanpassningsarbetet rör sig framåt, både på statlig och kommunal nivå och inom privat och offentlig sektor. Vi kan lära av varandra, exemplen blir fler och fler. Kustmötet är en värdefull arena för att byta erfarenheter och kunskaper, inspireras och knyta kontakter, säger Sebastian Bokhari Irminger, kustingenjör vid SGI och en av konferensen arrangörer.

Visualisering underlättar beslutsfattande

Kalmar, där kustmötet ägde rum, är en stad formad av vatten, byggd på tidigare havsbotten och med havsnivåer som förändrats över tid. Kustnära boende lockar många, men kan också skapa sårbarhet för översvämningar och stigande havsnivåer. Deltagarna på mötet kunde själva prova att besluta om åtgärder för att skydda Kalmar från översvämningar i ett spel med möjlighet att välja olika åtgärder – skyddsvall eller att flytta bebyggelse.

Även visualiseringarnas möjligheter i klimatanpassningsarbetet demonstrerades. Syftet med visualiseringarna är att öka medborgarnas medvetenhet om klimatförändringens konsekvenser och att ge myndigheter bättre underlag för planering och utformning av klimatanpassningsåtgärder. Kalmar kommun använder VR för att visa vad som kan hända vid olika scenarier. Blekinge tekniska högskola tillsammans med Region Blekinge har utvecklat digitala simuleringar för att underlätta beslutsfattande i klimatanpassningsarbetet.

Utblick mot Danmark

I Danmark är översvämningsriskerna generellt större än i Sverige, bland annat för att stora delar av huvudstadsområdet och Danmarks samlade BNP på sikt riskerar att påverkas av översvämning. Per Andreasen från Københavns Kommune och Christina Rolandsen från Sund & Bælt berättade om ett nytt förslag till stormflodsplan för Köpenhamn, som visar hur danska myndigheter, kommuner och infrastrukturägare samverkar för att skydda staden mot stigande havsnivåer, översvämning och extremväder.

– Stormflodsskydd i urbana områden är komplext och involverar flera aktörer. En viktig fråga är att lösa hur vi hanterar skillnader i riskacceptans mellan olika aktörer och hur kostnaderna ska fördelas, säger Per Andreasen.

Kostnadsfördelningen mellan olika aktörer kan sammanfattas så här: ”Om du har nytta av det, betalar du – din andel motsvarar din nytta”.

För att skyddet mot stormfloder i Köpenhamnsområdet ska bli verklighet krävs en organisation som kan arbeta över både kommunala och statliga gränser. Förtroende och mod lyftes fram som avgörande för att driva arbetet framåt, liksom behovet av långsiktighet i ett projekt som kan pågå i upp till 30 år och där både politiska och yttre förutsättningar kan förändras.

Engagemang för kustfrågor

Både Sverige och Danmark har nyligen gjort statliga utredningar om klimatanpassning. På Kustmötet presenterades skillnader och likheter mellan den danska stormflodsutredningen och ”Bättre förutsättningar för klimatanpassning” (SOU 2025:51).

Kustmötet samlade över 100 personer och är en årligen återkommande konferens.

– Det finns ett stort intresse och engagemang för kustfrågorna. Många har kommit till Kalmar för att både få och dela kunskap. Jag hoppas vi ses på nästa kustmöte som planeras till hösten 2026 i Trelleborg, säger Sebastian Bokhari Irminger.

SGI:s remissvar på (SOU 2025:51) ”Behov av ökat stöd till kommunerna i klimatanpassningsarbetet”