Foto: SGI/Mattias Andersson
I över 60 år har SGI haft tillgång till ett provfält där man studerat hur lera som belastas beter sig över tid, exempelvis hur sättningar utvecklas och hur stabiliteten förändras. Ett forskningsprojekt har nu sammanfattat de sex decenniernas kunskap och erfarenheter. Resultaten kan bland annat användas till att förutse hur egenskaperna för lera förändras över lång tid, vilket är viktigt vid exempelvis väg- och järnvägsbyggen.
Provfältet Skå-Edeby, på Färingsö utanför Stockholm, har använts av SGI och andra forskningsorganisationer för geotekniska fält- och laboratorieundersökningar sedan 1957. Vid provfältet har bland annat långtidsuppföljning av sättningar gjorts, det vill säga hur lös jord som belastats komprimeras med tiden. Provfältet har också bidragit till ny kunskap, utrustning och metodik vad gäller studie av mikrostrukturen hos leror, förstärkning med kalkpelare, utprovning av olika portrycksmätningssystem, kolvprovtagning och utveckling av CPT-sondering.
Nu avslutas studierna av den lösa leran i området och SGI presenterar i en slutrapport hur lerans egenskaper förändras vid långvarig belastning.
– Provfält med så långvarig last på lera är unikt. Fältet i Skå-Edeby har gett oss ovärderliga data om hur lös lera beter sig över mycket lång tid. Resultaten från undersökningar och mätningar vid provfältet har använts av forskare världen över för att kalibrera beräkningsmodeller för sättningar i lösa jordar, säger Mattias Andersson, geotekniker vid Statens geotekniska institut och ansvarig för forskningsprojektet.
Resultaten från forskningsprojektet visar att det är möjligt att utföra tillförlitliga sättningsberäkningar när provtagning och mätningar i fält utförs med rätt metoder och på ett noggrant sätt. Prover av hög kvalitet är också en förutsättning för att lerans egenskaper ska kunna bestämmas på ett tillförlitligt sätt på laboratorium.
Forskningsuppdraget där vi sammanställt vad som hänt under dessa 66 år har gett värdefulla kunskaper vad gäller bestämning och tolkning av svenska lerors egenskaper
Mattias Andersson,
geotekniker vid SGI
Forskningsprojektet har bland annat gett förslag på en justerad svensk empiri för odränerad skjuvhållfasthet, sammanställt och analyserat hur olika egenskaper i leran förändras med tiden då den belastats samt hur beräkning av förväntade förändringar av egenskaper kan utföras. Utöver detta finns resultat från sättnings- och portrycksmätningar som utförts vid provfältet under drygt 60 år.
I rapporten presenteras ett antal rekommendationer vad gäller bestämning och tolkning av svenska lerors egenskaper.
Provfältet som SGI haft tillgång till i 66 år startade som ett uppdrag från regeringen att utreda möjligheten för en ny flygplats i Skå-Edeby. Planerna på en flygplats övergavs snabbt, men undersökningarna i området fortsatte. När arrendet på marken löpte ut 2023 blev området återigen jordbruksmark.
– Kunskapen från provfältet kommer vi att ha nytta av i många år framöver. Forskningsuppdraget där vi sammanställt vad som hänt under dessa 66 år har gett värdefulla kunskaper vad gäller bestämning och tolkning av svenska lerors egenskaper, säger Mattias Andersson.
Forskningsprojektet har finansierats av forskningsprogrammet BIG (Branschsamverkan i grunden) och SGI. Resultaten slutredovisas i en rapport.
Statens geotekniska institut (SGI) är en expertmyndighet. Vi arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. I våra uppgifter ingår att förebygga jordskred, ras och stranderosion. Vi arbetar också med att ta fram ny kunskap och nya metoder för att sanera förorenade områden. Dessutom bidrar vi till arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen. De miljömål som framför allt berör vår verksamhet är God bebyggd miljö och Giftfri miljö.
Med Värmland som första pilotområde tar SGI nu nästa steg för att stärka Sveriges beredskap mot klimatförändringar. En ny metodik för klimatan-passningsarbete ligger till grund för fortsatt samverkan i de tio utpekade risk-områdena i Sverige.
SGI finansierar genom Tuffo, Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden, forskningsprojekt inom efterbehandling av förorenade områden. Utlysning 2025 steg 1 är öppen för ansökningar från och med den 3 september till 24 oktober.
SGI har uppdaterat sitt beslutsstödsverktyg "SAMLA för förorenade områden" – ett hjälpmedel som kan användas för att utvärdera olika åtgärder vid efterbehandling av förorenade områden.
Under en inspektionsresa på Göta älv visade SGI upp några av de platser där man arbetar för att minska risken för skred. Med på båtresan fanns även några exemplar av atlantstören, en fisk som tidigare levt i Göta älv. Dessa unga störar stal en del av uppmärksamheten innan de återplanterades i älven – döpta till Lilla Edit, Skredrik och Älvert.
Ett nytt erosionsindex skulle kunna hjälpa kommuner och markägare att identifiera sträckor längs vattendrag som kan vara särskilt utsatta för erosion. Detta presenteras i en rapport från Statens geotekniska institut, SGI.
I hundratals år har man med lyckat resultat byggt vägar och järnvägar på torvmark. Ett forskningsprojekt kan nu visa varför torven håller så bra, samt hur hållfastheten bör undersökas. Med en ny metod för bestämning av hållfasthet kan vissa förstärkningsarbeten undvikas, vilket ger en miljömässig vinst.
I över 60 år har SGI haft tillgång till ett provfält där man studerat hur lera som belastas beter sig över tid, exempelvis hur sättningar utvecklas och hur stabiliteten förändras. Ett forskningsprojekt har nu sammanfattat de sex decenniernas kunskap och erfarenheter. Resultaten kan bland annat användas till att förutse hur egenskaperna för lera förändras över lång tid, vilket är viktigt vid väg- och järnvägsbyggen.
Statens geotekniska institut har beviljat forskningsmedel till tre innovativa projekt inom teknikutvecklings- och forskningsprogrammet Tuffo. Projekten syftar till att utveckla effektiva och hållbara metoder för att åtgärda områden som är förorenade av PFAS och tungmetaller.
En ny rapport från Statens geotekniska institut (SGI) visar hur PFAS sprids i grundvatten över tid. Något som kan få betydelse för framtida riskbedömningar och val av åtgärder.
Den 17 juni samlades representanter från samtliga Värmlandskommuner och räddningstjänstförbund till det första mötet inom Värmlands delegation för klimatanpassning. Länsstyrelsen Värmland hade sammankallat mötet tillsammans med Statens geotekniska institut (SGI) för att arbeta fram en målbild för samverkan.
På uppdrag av Statens haverikommission (SHK) har SGI genomfört en geoteknisk utredning av skredet i Stenungsund den 23 september 2023. SHK har nu publicerat sin slutrapport från utredningen.
SGI har utvecklat och testat nya metoder för att snabbare kunna identifiera skredkänsliga områden längs svenska vattendrag. ”Vi har undersökt möjligheterna att ta fram alternativa metoder som snabbare kan producera skredriskkartor som samhället har behov av”, säger Karin Bergdahl på SGI.
Statens geotekniska institut (SGI) har lanserat en ny webbplats. Syftet med den nya webben är att göra det enklare för användarna att hitta rätt vägledning, verktyg och stöd i arbetet.
I Lilla Edets kommun pågår ett flertal arbeten för att minska risken för skred. Smörkullen är först ut i kommunen med en färdig åtgärd som ska höja säkerheten.
I takt med att klimatet förändras ökar risken för spridning av föroreningar från förorenade områden. En förstudie från SGI beskriver hur ett framtida klimat kan påverka förorenade områden samt ger rekommendationer för framtiden vad gäller hanteringen av risker.
Muddring av förorenade bottensediment kan sprida miljöfarliga ämnen till vattnet, men nu testas en ny metod för att minska denna risk. På köpet minskar också volymen massor som behöver avvattnas. Det är Statens geotekniska institut (SGI) och Sundsvalls kommun som gör försök att hantera förorenade fiberbankar mer effektivt och skonsamt, med den så kallade CDS-metoden.
SGI har utvecklat en ny så kallad torvprovtagare. Med den kan man i fält oftare få upp prover och de upptagna proverna får högre kvalitet. Nu publicerar SGI en rapport som beskriver provtagaren och utvecklandet av den.
Nu finns en uppdaterad utgåva av SGI:s vägledning 1 "Kartunderlag om ras, skred och erosion". Vägledningen har bland annat kompletterats med en bilaga som beskriver hur olika kartunderlag uppdateras och fler konkreta exempel.
En ny metodik för stöd vid riskbedömning av naturliga bergslänter i Sverige presenteras nu i en rapport från Statens geotekniska institut (SGI). Syftet är att förbättra säkerheten längs vägar och järnvägar som riskerar att påverkas av nedfallande block och stenar, så kallade blockutfall.
Nu finns publikationen om Konstkiosk #6 i Kalmar. I den presenteras erfarenheter från projektet där allmänheten haft möjlighet att diskutera hur vi kan anpassa oss till ett stigande hav och förändrat klimat.
En ny metod för att fastlägga arsenik i ett grundvattenmagasin har testats i ett forskningsprojekt. Det är Sveriges lantbruksuniversitet som genomfört projektet med finansiering från bland annat Statens geotekniska institut (SGI).
Hur väl fungerar det att kombinera olika behandlingsmetoder för PFAS-föroreningar? Det har undersökts i ett forskningsprojekt vid Luleås tekniska universitet som finansierats av bland annat Statens geotekniska institut (SGI).
En ny metod för att analysera och visualisera kaskadhändelser, det vill säga naturolyckor som inträffar i en sammanlänkad kedja, har utvecklats av Statens geotekniska institut (SGI). Metoden kan användas som ett verktyg för att förbättra beredskap och riskhantering.
Med ökad erosion i vattendrag kan även sannolikheten öka för ras och skred. I en ny rapport presenterar SGI metoder som använts för att analysera och prognostisera framtida erosion i älvar samt ger rekommendationer för framtiden.
SGI har beslutat att ge bidrag till fyra skredsäkrande projekt längs Göta älv. Sammanlagt kommer närmare 190 miljoner kronor fördelas till kommunerna Göteborg, Lilla Edet och Vänersborg.
Genom att tillgängliggöra och standardisera geodata stärks både forskningsmöjligheter och samhällsplanering på nationell nivå. Statens geotekniska institut (SGI) har tecknat ett nytt samverkansavtal med Lantmäteriet där geoteknisk markundersökningsdata blir en del av den öppna Nationella geodataplattformen (NGP).
Allt fler fastighetsägare borrar för bergvärme, men det medför en risk – att skadliga ämnen sprids. En ny rapport från Statens geotekniska institut (SGI) belyser dessa risker och ger kommuner verktyg för att fatta säkrare beslut.
HannaSofie Pedersen, David Bendz och Anette Björlin från Statens geotekniska institut (SGI) har utsetts till experter i Nationella expertrådets arbete med att ta fram en nationell klimat- och sårbarhetsanalys (NKSA). Analysen ska ligga till grund för framtida klimatanpassningsinsatser i Sverige.
I Sverige finns ett stort antal områden där föroreningar har samlats på havs- och sjöbottnar, så kallade förorenade sediment. Nu ger SGI ut en vägledning i hur dessa bör inventeras och prioriteras.
SGI har beviljat nästan 4 miljoner kronor till ett projekt som ska utveckla och testa en ny sorbent för PFAS-förorenade massor.
Kunskapen om PFAS, och hur de påverkar människa och miljö, förändras ständigt. Nu har Statens geotekniska institut, SGI, sammanställt dagens kunskapsläge vad gäller de ämnesspecifika data som beskriver egenskaperna hos PFAS.
Lilla Edets kommun får statsbidrag av SGI för sitt arbete med att minska risken för ras och skred längs med en del av Gårdaån.
Göteborgs Stad beviljas bidrag för att kunna arbeta vidare med skredsäkring i kommunen.
Det kan vara svårt att veta vilka kunskapsunderlag som är lämpliga att använda vid planläggning och hantering av översvämningsrisker i ny och befintlig bebyggelse. För att underlätta har Boverket, länsstyrelserna, MSB, SMHI och SGI gemensamt tagit fram en översikt.
Områden som är förorenade av de så kallade evighetskemikalierna PFAS brukar saneras. Men saneringen i sig kan ha negativa effekter på miljön. Därför har forskare från SGI undersökt hur hållbarhetsbedömningar görs inför PFAS-saneringar.
SGI ger Ale kommun statsbidrag för att utreda risken för ras och skred i området Trollevik.
Likt många platser längs Göta älv så har Vargön i Vänersborgs kommun en förhöjd risk för skred. I september visades området för andra kommuner med skredproblematik. Syftet var att besökarna skulle få en inblick i hur skredsäkrande åtgärder kan planeras.
SGI har sedan tidigare gett ut en publikation med råd om hur man bör göra vid in situklassificering av jordmassor, innan man fraktar dem till deponi. Nu har publikationen uppdaterats.
Går det att producera energi från förorenade fiberbankar – och samtidigt slippa deponering vid sanering? Det har undersökts i ett forskningsprojekt, finansierat av Statens geotekniska institut (SGI).
En ny rapport från Statens geotekniska institut, SGI, identifierar flera kunskapsluckor och utvecklingsområden inom undersöknings- och åtgärdsmetoder för förorenade sediment.
I september samlades ett 50-tal personer som arbetar med skredsäkring för att utbyta erfarenheter med varandra. Samtalen handlade bland annat om hur man som kommun kan arbeta med att förebygga skred.
Under september 2024 kommer SGI att ta jordprover i marken i Färjenäsparken i Göteborg, som en del av en fördjupad stabilitetsutredning. Resultatet planeras att presenteras omkring sommaren 2025.
Nu kan allmänheten ta foton som bidrar till att skydda kustlinjen från erosion. Statens geotekniska institut har satt upp fotostationer längs strandkanten i tre orter, Ystad, Båstad och Laholm. Med fotonas hjälp ska forskare kunna se hur kusten förändras och var den behöver skyddas.
Vart ska vattnet ta vägen vid skyfall och annat extremväder? Och hur ska samhället på bästa sätt skapa utrymme för vattnet och undvika allvarliga översvämningar? Det är två huvudfrågor i projektet room4water där VTI samarbetar med SGI, SLU och Karlstads universitet.
Byggsektorn står för en stor del av utsläppen av växthusgaser. Men det saknas tillräckligt med forskning om geokonstruktioners klimatpåverkan i byggprocessen. Därför har SGI genom en litteraturstudie riktat ljuset mot geokonstruktioner för byggnader.
PFAS är en samling giftiga kemikalier som finns i marken på många platser. I ett forskningsprojekt utvecklar Statens geotekniska institut en metod för att tvätta PFAS-förorenad jord. Se vår film om den nya metoden.
SGI tilldelas medel av Naturvårdsverket för ett forskningsprojekt som ska undersöka människans exponering för metaller i förorenad jord samt utveckla metoder för att bedöma hälsorisker.
En av de svåraste erosionshändelser som drabbat Sydsverige på flera årtionden inträffade i oktober, när ovädret Babet drog in över sydostkusten. SGI har i samverkan med andra aktörer skannat kusten efteråt, vilket kommer ge möjlighet till lärdomar inför framtida stormar.
Just nu förekommer vädervarningar för översvämningar och höga flöden. I perioder med mycket nederbörd, blötare marker och översvämningar ökar risken för skred, ras och erosion.
Utredningar som gjorts i Lilla Edet visar att det finns risk för ras och skred i området Ellbo – och att det behöver stabilitetshöjande åtgärder. Nu får kommunen bidrag för att påbörja arbetet.
I Lilla Edet pågår ett omfattande arbete för att minska risken för ras och skred. I september visades det skredsäkrande arbetet för andra intressenter längs älven. Syftet var att besökarna skulle få en inblick i hur arbetet kan gå till.
En ny tryckbank under vattenytan i Älvängens industriområde ska minska risken för ett storskaligt skred i Ale kommun. Åtgärderna är en del av SGI:s arbete med skredsäkring längs Göta älv.
”Jag är hoppfull om arbetet längs Göta Älv. Här finns samverkan och även statsbidrag som gör det ekonomiskt möjligt att genomföra åtgärder.” Det sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid en resa längs Göta älv, där åtgärder för att förebygga ras och skred presenterades.
Riskerna för jordskred i vissa områden av Lilla Edet är mindre än befarat. Det visar nya fördjupade utredningar som Statens geotekniska institut gjort.
Lilla Edets kommun får bidrag för att i två områden fortsätta arbetet med att minska risken för skred.
Det svenska järnvägsnätet är i behov av upprustning. En ny rapport från SGI har utvärderat om en maskin som används för renovering av järnväg i Europa kan hjälpa även den svenska järnvägen.
För att undersöka risken för jordskred längs Göta älv tas en rad prover i marken. Men även älvens botten kan avslöja skredrisk. Att borra ner till 50 meters djup för att kunna ta prover från botten är dock ingen lätt sak.
I områden där det finns risk för jordskred behöver man ibland vidta stabilitetshöjande åtgärder. Men åtgärderna i sig kan påverka klimatet och miljön. För att öka medvetenheten om åtgärdernas miljö- och klimatpåverkan ger SGI nu ut rekommendationer. De beskriver vad man bör ta hänsyn till i redovisningen av klimatpåverkansberäkningar för stabilitetshöjande åtgärder.
I ett 40-tal områden längs Göta älv undersöker SGI risken för jordskred. I centrum för dessa utredningar finns leran. För att få kunskap om dess risk att skreda passerar den en rad hårda tester, bland annat på SGI:s laboratorium i Linköping.
Tisdagen den 8 november 2022 bjuder Statens geotekniska institut tillsammans med Lilla Edets kommun in till ett möte om det pågående arbetet med skredsäkring.
Klimatförändringarna går snabbare än förväntat och arbetet med att skredsäkra Göta älv är av hög vikt. Det sa klimat- och miljöminister Annika Strandhäll när hon deltog i en rad föreläsningar om ras och skred som SGI anordnade.
Ballsered och Åsbräcka i Lilla Edets kommun får sammanlagt 4,6 miljoner kronor i bidrag för att fortsätta sitt arbete med skredsäkring.
Den känsliga kvicklera som finns i marken i Göta älvdalen innebär att skred faktiskt breder ut sig över så stora områden som man tidigare antagit. Det visar en ny rapport från Statens geotekniska institut. Rapporten visar också att en norsk modell för skredutbredning däremot inte direkt kan tillämpas på skred i Göta älvdalen.
SGI beviljar i besluten 59 miljoner kronor till Vänersborgs kommun för stabilitetsförbättrande åtgärder vid Vargöns hamn. Området har inte kunnat användas som tänkt på grund av dålig stabilitet.
