Bättre underlag för att bedöma skredrisker i ett förändrat klimat

Längs Göta älv, Norsälven, Säveån och Ångermanälven har SGI under ett decennium studerat erosion. Syftet var att bedöma framtida erosion och hur den kan påverka sannolikheten för jordskred. Resultaten presenteras i tidskriften Environmental Earth Sciences.

– Vi ville undersöka hur ett framtida klimat med ökad erosion kan påverka risken för skred. Med ökad kunskap blir det lättare att dimensionera skredsäkrande åtgärder. Vi såg att återkommande mätningar av bottengeometrin är ett av de viktigaste underlagen för att förstå erosionsprocesserna och fånga upp förändringar över tid, säger Karin Odén, geotekniker vid SGI och en av författarna till artikeln.

Även liten erosion kan spela roll

Resultaten visar att erosionens betydelse för skredrisken beror på hur skredkänsligt området är från början. I områden där risken för skred redan är hög kan även en liten erosion göra att risken ökar betydligt. I områden med låg skredrisk krävs mer erosion innan risken ökar.

Resultaten visade också att det i kraftigt reglerade vattendrag inte räcker att utgå från klimatprognoser för att bedöma framtida erosion. Hur vattenflödet regleras kan ha större betydelse för erosion, sedimenttransport och vattendragets form än förändringar i klimatet. Artikelförfattarna rekommenderar därför att olika sätt att reglera vattenflödet ingår som separata scenarier i framtida prognoser.

Erosionens betydelse mindre utforskad

Tidigare forskning om klimatförändringar och skred har till stor del fokuserat på jordskred som utlöses av nederbörd. Hur erosion i vattendrag påverkar sannolikheten för skred har studerats i mindre omfattning.

I den nya studien sammanfattas erfarenheter från undersökningar som SGI genomfört mellan 2009 och 2022. I arbetet har SGI bland annat använt mätningar av vattendragens botten, analyser av sediment samt hydrodynamiska och morfologiska modeller för att bedöma hur erosionen kan utvecklas i ett framtida klimat.

Det arbetssätt som SGI använt bedömer man kan användas även i andra länder, om modellerna anpassas till lokala förhållanden. Samtidigt ser man ett behov av fortsatt forskning som bättre kopplar samman vattenflöden, sedimenttransport, erosion och markstabilitet.

– Vi vill dela med oss av den kunskap vi har fått under det här decenniet. Förhoppningen är att andra kan bygga vidare på arbetet och utveckla metoderna för långsiktiga bedömningar av erosion, säger Karin Odén.