De senaste nyheterna om ras, skred, erosion, klimatanpassning och förorenade områden.
Visar 1-20 nyheter av totalt 84
Längs Göta älv pågår ett omfattande arbete för att minska risken för skred. Men de åtgärder som ökar säkerheten kan påverka åkermarken negativt. Nu testar SGI en norsk metod som kan göra åkermark brukbar igen betydligt snabbare.
Vid vilka havsnivåer översvämmas kustsamhällen? Riskerar husen att falla i havet på grund av erosion? Det har SGI undersökt i kommunspecifika tröskelanalyser för alla kustkommuner i Skåne och Halland. Syftet är att hjälpa kommunerna att få djupare förståelse för sina specifika risker och möjligheter.
Hur planerar man bebyggelse, infrastruktur och natur längs kusten när havsnivåer stiger och framtidens förutsättningar är osäkra? Det ska det nya samverkansprojektet Stepmark undersöka. Projektet har beviljats medel från forskningsrådet Formas.
Ett nytt ämne uppmärksammas inom miljöarbetet i Sverige. En färsk rapport från Statens geotekniska institut (SGI) visar att 1,4-dioxan, ett ämne som internationellt klassas som en ”contaminant of emerging concern”, bör ingå även vid svenska undersökningar av vissa förorenade områden.
Fyra nya slutrapporter från forskningsprogrammet Tuffo visar på lovande teknikutveckling inom efterbehandling av förorenade områden. Statens geotekniska institut (SGI) har nu totalt publicerat elva slutrapporter inom programmet.
På studiebesök och konferens i Kanada fick SGI möjlighet att ta del av erfarenheter av skred och förstärkningsåtgärder. I Kanada är skred vanligare än i Sverige, det inträffar ungefär två större skred per år och väldigt många mindre skred.
Allt fler kommuner drabbas av klimatrelaterade extremhändelser som översvämningar, torka och stormar. Vad tänker de som bor i kommunerna om detta? En studie från SGI visar att fyra personer av tio oroar sig för översvämning – och att man i framtiden föredrar att hus och infrastruktur flyttas från kusten om översvämningar inträffar så ofta som en gång per år.
Klimatförändringen förändrar våra kuster och ställer nya krav på planering och samverkan. Erfarenheter från Kustmötet 2025 visar hur visualiseringar, långsiktiga beslut och tydlig ansvarsfördelning kan stärka arbetet med klimatanpassning och kustskydd.
I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environments utvärderades två internationella standardmetoder för att undersöka hur PFAS frigörs och sprids från jord till vatten. Resultaten ger ny vägledning för hur riskbedömningar av förorenad mark kan göras.
SGI har lämnat remissvar på utredningen ”Bättre förutsättningar för klimatanpassning” (SOU 2025:51). SGI ser positivt på utredningens förslag men framhåller att flera av förslagen innebär ökat behov av kunskapsstöd till kommunerna i frågor som handlar om ras, skred och erosion.
Att bygga på lera, som är vanligt i Sverige, kräver omfattande arbeten för att byggnaden ska stå stabilt. Nu visar en studie från SGI att grundläggningsarbeten kan stå för upp till 24 procent av hela byggskedets klimatavtryck – en andel som förbises i klimatberäkningar.
En ny metod kan mäta hur mycket av det förbjudna medlet DDT och dess nedbrytningsprodukter som tas upp av levande organismer i förorenad jord. Resultaten, som presenteras i Environtental Chemistry, kan få betydelse för miljöskydd och markförvaltning.
Med Värmland som första pilotområde tar SGI nu nästa steg för att stärka Sveriges beredskap mot klimatförändringar. En ny metodik för klimatanpassningsarbete ligger till grund för fortsatt samverkan i de tio utpekade riskområdena i Sverige.
SGI finansierar genom Tuffo, Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden, forskningsprojekt inom efterbehandling av förorenade områden. Utlysning 2025 steg 1 är öppen för ansökningar från och med den 3 september till 24 oktober.
SGI har uppdaterat sitt beslutsstödsverktyg "SAMLA för förorenade områden" – ett hjälpmedel som kan användas för att utvärdera olika åtgärder vid efterbehandling av förorenade områden.
Under en inspektionsresa på Göta älv visade SGI upp några av de platser där man arbetar för att minska risken för skred. Med på båtresan fanns även några exemplar av atlantstören, en fisk som tidigare levt i Göta älv. Dessa unga störar stal en del av uppmärksamheten innan de återplanterades i älven – döpta till Lilla Edit, Skredrik och Älvert.
Ett nytt erosionsindex skulle kunna hjälpa kommuner och markägare att identifiera sträckor längs vattendrag som kan vara särskilt utsatta för erosion. Detta presenteras i en rapport från Statens geotekniska institut, SGI.
I hundratals år har man med lyckat resultat byggt vägar och järnvägar på torvmark. Ett forskningsprojekt kan nu visa varför torven håller så bra, samt hur hållfastheten bör undersökas. Med en ny metod för bestämning av hållfasthet kan vissa förstärkningsarbeten undvikas, vilket ger en miljömässig vinst.
I över 60 år har SGI haft tillgång till ett provfält där man studerat hur lera som belastas beter sig över tid, exempelvis hur sättningar utvecklas och hur stabiliteten förändras. Ett forskningsprojekt har nu sammanfattat de sex decenniernas kunskap och erfarenheter. Resultaten kan bland annat användas till att förutse hur egenskaperna för lera förändras över lång tid, vilket är viktigt vid väg- och järnvägsbyggen.
Statens geotekniska institut har beviljat forskningsmedel till tre innovativa projekt inom teknikutvecklings- och forskningsprogrammet Tuffo. Projekten syftar till att utveckla effektiva och hållbara metoder för att åtgärda områden som är förorenade av PFAS och tungmetaller.
