FAQ test

Utgångspunkten vid en riskbedömning av ett förorenat område är att beakta de skyddsobjekt som finns på och i anslutning till det förorenade området. Det är endast i verkligt speciella situationer som skyddsobjekt kan uteslutas. För att det ska vara befogat att stryka ett skyddsobjekt redan i riskbedömningen måste det vara uppenbart att:

1)      Skyddsobjektet saknas.

2)      Skyddsobjektet helt saknar skyddsvärde.

Att ta bort skyddsobjekt innebär att man sätter skyddsvärdet till noll, idag och i framtiden (kommande generationer). Detta är ett antagande som inte överensstämmer med miljöbalkens synsätt eller vedertagen metodik för riskhantering i samhället generellt.

Att markekosystemet skadats av föroreningen är inte ett hållbart argument för att stryka markmiljön som skyddsobjekt. Att beakta ett skyddsobjekt innebär inte att skyddsobjektet alltid har ett högt skyddsvärde. I stället behöver en bedömning göras av hur stort skyddsvärdet är, där utgångspunkten måste vara att markekosystemet ska skyddas. Om markekosystemet är skadat bör målet vara att återskapa ett fungerande markekosystem som stödjer planerad markanvändning.

Ett skyddsobjekt ska bara uteslutas om det är uppenbart att skyddsobjektet antingen saknas, omöjligen kan exponeras eller helt saknar skyddsvärde. Tidsperspektivet är i samtliga fall idag och i framtiden (kommande generationer). Grundvattnet kan vara skyddsvärt ur en rad olika aspekter. Förutom att det kan nyttjas av människan direkt (dricksvatten, bevattning etcetera) finns det andra värden som kan vara betydande där även kommande generationers behov ska beaktas. Dessutom har grundvattnet ett värde som en del av ekosystemet, utan att direkt användas av människor. Enligt det miljöetiska synsätt som miljöbalken bygger på har ekosystemet ett eget skyddsvärde och grundvattnet utgör en viktig del av ekosystemet.

En utgångspunkt vid värderingen av grundvattnets skyddsvärde bör vara miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet”. Detta miljömål innebär att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Även i Naturvårdsverkets rapport 5977 framgår att grundvatten inte bara är skyddsvärt som naturresurs utan att andra aspekter också måste beaktas. Där lyfter de att föroreningar i grundvatten inte får leda till negativa effekter för vare sig människor eller miljö och anger några punkter att tänka på när det gäller platsspecifika riktvärden och skydd av grundvatten. Exempelvis kan ett högre skydd för grundvatten vara motiverat när det gäller prioriterade föroreningar eller för områden som redan tidigare har höga bakgrundshalter i grundvatten (eftersom högre bakgrundshalter innebär att det finns mindre marginal till halter där negativa effekter kan uppkomma).

Aspekter att ta hänsyn till när man diskuterar skyddsvärdet hos grundvatten är:

• Hälsa (dricksvatten på plats och nedströms, ånga till byggnader, dusch och tvätt, bevattning).
• Miljö (upptag i organismer, livsmiljö för organismer, grundvattenberoende ekosystem, ytvattenekosystem nedströms).
• Naturresurs (befintlig samt möjlig framtida grundvattenresurs).
• Socioekonomi (påverkan på fastighetsvärden, påverkan på ekosystemtjänster).

I Naturvårdsverkets beräkningsverktyg för riktvärden kan skydd av grundvatten beaktas på två sätt. Det första sättet är att grundvattnet i en uttagsbrunn för dricksvatten skyddas om exponeringsvägen ”intag av dricksvatten” har markerats på inmatningsbladet och därmed inkluderas i beräkningen av riktvärden för människors hälsa. Det andra sättet att skydda grundvattnet är att markera ”Skydd av grundvatten beaktas” på inmatningsbladet. Innebörden av det senare är att grundvatten skyddas oberoende av om det sker något dricksvattenuttag, dvs. grundvattnet skyddas på andra grunder än utifrån dricksvattenanvändning. För flertalet ämnen har Naturvårdsverket dock satt haltkriteriet för grundvatten till 50 % av Livsmedelsverkets eller WHO:s dricksvattennorm.

I KM-scenariot skyddas grundvattnet både inom och utanför det aktuella området medan MKM-scenariot begränsar skyddet till nedströms det förorenade området. Grundvattnet nedströms skyddas i MKM-scenariot genom att halterna i grundvatten 200 m från det förorenade området inte får överskrida haltkriterierna för grundvatten.