Foto: Pixabay
Högfluorerade ämnen – PFAS
I vårt arbete med förorenade områden har vi identifierat högfluorerade ämnen (PFAS) som ett fokusområde. Vi har tagit fram preliminära riktvärden för att bedöma risker med PFAS-föreningar i mark och grundvatten. Vi har som målsättning att få fram effektiva åtgärdslösningar för efterbehandling av PFAS-förorenade områden.
Vad är PFAS?
Högfluorerade ämnen (per- och polyfluorerade alkylsubstanser), PFAS består av ett stort antal olika ämnen. Det finns ungefär 5 000 olika högfluorerade ämnen i omlopp på världsmarknaden.
PFAS egenskaper – vatten-, fett- och smutsavvisande och förmåga att tåla höga temperaturer – har gjort att de har många användningsområden. Industriella tillämpningar finns exempelvis inom hårdförkromning och i hydrauloljor. Ämnena förekommer även i konsumentprodukter såsom textilier, skor, kosmetika, tandtråd och skidvalla. Nya användningsområden för PFAS kommer hela tiden.
Hur sprids PFAS i miljön?
Förekomsten av högfluorerade ämnen är ett miljö- och hälsoproblem som lyfts fram i allt högre grad. Bland annat har det visat sig att dricksvattentäkter i Ronneby, Tullinge och Uppsala har varit förorenade med PFAS.
Brandövningsplatser där släckskum har hanterats har identifierats som den mest betydelsefulla källan för spridning av PFAS i miljön. Över 200 brandövningsplatser ligger i närheten av vattenskyddsområden och utgör en riskkälla. Utsläpp sker även från deponier via lakvatten och från reningsverk.
Riskbedömning av PFAS-förorenade områden
Det har saknats verktyg för att bedöma de risker som ett område förorenat med PFAS utgör för människa och miljö. Under 2015 hade vi i uppdrag av regeringen att ta fram preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen i mark och grundvatten, som ett underlag för att utarbeta generella riktvärden. Mer information om riktvärdena finns här.
Mer information
Det är många myndigheter som är inblandade i tillsyn och regelutveckling i frågor om PFAS-föroreningar. Därför samverkar vi kring en webbguide med samlad information om vart man ska vända sig i olika frågor. Webbguiden hittar du på Kemikalieinspektionens webbplats.
Information om PFAS hittar du också på Kemikalieinspektionens och Livsmedelsverkets webbplatser.
För mer information om vårt arbete med PFAS, kontakta Michael Pettersson. Se kontaktuppgifter på sidan.