Nyheter från SGI
De senaste nyheterna om ras, skred, erosion, klimatanpassning och förorenade områden.
Foto: SGI
I ett 40-tal områden längs Göta älv undersöker SGI risken för jordskred. I centrum för dessa utredningar finns leran. För att få kunskap om dess risk att skreda passerar den en rad hårda tester, bland annat på SGI:s laboratorium i Linköping.
Mäktig, kvick och högsensitiv. Det är några av orden geotekniker använder för att beskriva leran i Göta älvdalen. Göta älvdalen är en av de platser i Sverige där risken för jordskred är som störst och Statens geotekniska institut, SGI, har bedömt att det på 165 platser längs älven finns risk för skred. När SGI:s geotekniker Jimmy Aradi beskriver leran i Göta älvdalen väljer han ordet känslig.
– Om leran störs på något sätt, exempelvis genom byggen, finns det risk för att skred kan utlösas. Den är väldigt känslig för störningar, säger Jimmy Aradi, som arbetar på SGI:s kontor i Göteborg.
För att lära känna leran och dess egenskaper tar man prover ur jorden. Jimmy har precis skickat iväg 90 jordprover från Göta älvdalen till SGI:s laboratorium i Linköping.
Till SGI:s geolab kommer hundratals jordprover varje år. Men det är sällan man får in prover från Göta älvdalen.
– Normalt sett skickar vi inte den känsliga leran så långt. För att skicka den i bil över landet måste den förvaras i en stötdämpad låda, som placeras på skumgummi. Temperaturen ska helst hållas på åtta grader, som det är i jorden, säger Jimmy.
När leran når Fredrik Burman, teknisk ledare på laboratoriet i Linköping, packas de små runda cylindrarna med lera försiktigt upp. Men när testerna väl drar igång är det slut med silkesvantarna – i laboratoriet ska leran utsättas för en rad hårda tester.
Fredrik Burman går längs den långa korridoren och öppnar dörren till ett ljust litet rum. Där sitter laboratorieteknikerna Rikard Kalén och Ola Antehag. På bänken framför dem ligger lite av leran från Götaälvdalen.
– Här gör vi en undersökning där vi klassificerar leran utefter vad den har för geotekniska egenskaper, förklarar Fredrik.
Nere i källaren finns laboratoriets tekniska utrustning. Flera av mätinstrumenten här nere har Fredrik och hans kollegor själva byggt. Med hjälp av dem testas lerans hållfasthet, sensitivitet och deformationsegenskaper.
Lerans väg genom olika tester är vad Fredrik kallar ”en utdragen process”.
– Våra lokaler är ligger granne med ett annat labb. Där testar man vad som händer vid en krock. Vårt labb är lite lugnare än så, skrattar han.
Det må vara sant att det varken pangar eller smäller i SGI:s labb. Men stora krafter är ändå i omlopp. Syftet med det som görs i labbet är också av stor vikt – att få kunskaper som gör att man kan förhindra olyckor.
Efter ungefär en vecka har leran passerat de nödvändiga testerna. Resultatet hamnar hos Jimmy i Göteborg.
– Nu vet vi att leran i det här området är väldigt känslig för störningar. För att en lera ska definieras som kvicklera tittar man bland annat på sensitiviteten, som ska vara större än 50. Här ser vi att den är så hög som 500, säger han.
För Jimmy och hans kollegor som arbetar med skredrisken längs Göta älv, innebär kunskapen om leran att de så småningom kan beräkna hur stor sannolikheten är ett det sker att skred i området.
– Om skredrisken tillräckligt liten så avslutar vi utredningen. Är den oacceptabelt hög funderar vi över vilken åtgärd som skulle kunna motverka skred i just det området, säger Jimmy.
Och de lerprov som tidigare rest så långt och behandlats så varligt, vad händer med dem?
– Leran sparas normalt i kylrum, ifall kompletteringar skulle behövas. Men efter sex månader blir leran så uttorkad att de tekniska egenskaperna inte är representativa för området längre. Då slängs den, säger Jimmy.
De senaste nyheterna om ras, skred, erosion, klimatanpassning och förorenade områden.
I Lilla Edets kommun pågår ett flertal arbeten för att minska risken för skred. Smörkullen är först ut i kommunen med en färdig åtgärd som ska höja säkerheten.
SGI har beslutat att ge bidrag till fyra skredsäkrande projekt längs Göta älv. Sammanlagt kommer närmare 190 miljoner kronor fördelas till kommunerna Göteborg, Lilla Edet och Vänersborg.
Lilla Edets kommun får statsbidrag av SGI för sitt arbete med att minska risken för ras och skred längs med en del av Gårdaån.
Göteborgs Stad beviljas bidrag för att kunna arbeta vidare med skredsäkring i kommunen.
SGI ger Ale kommun statsbidrag för att utreda risken för ras och skred i området Trollevik.
Likt många platser längs Göta älv så har Vargön i Vänersborgs kommun en förhöjd risk för skred. I september visades området för andra kommuner med skredproblematik. Syftet var att besökarna skulle få en inblick i hur skredsäkrande åtgärder kan planeras.
I september samlades ett 50-tal personer som arbetar med skredsäkring för att utbyta erfarenheter med varandra. Samtalen handlade bland annat om hur man som kommun kan arbeta med att förebygga skred.
Under september 2024 kommer SGI att ta jordprover i marken i Färjenäsparken i Göteborg, som en del av en fördjupad stabilitetsutredning. Resultatet planeras att presenteras omkring sommaren 2025.
Utredningar som gjorts i Lilla Edet visar att det finns risk för ras och skred i området Ellbo – och att det behöver stabilitetshöjande åtgärder. Nu får kommunen bidrag för att påbörja arbetet.
I Lilla Edet pågår ett omfattande arbete för att minska risken för ras och skred. I september visades det skredsäkrande arbetet för andra intressenter längs älven. Syftet var att besökarna skulle få en inblick i hur arbetet kan gå till.
En ny tryckbank under vattenytan i Älvängens industriområde ska minska risken för ett storskaligt skred i Ale kommun. Åtgärderna är en del av SGI:s arbete med skredsäkring längs Göta älv.
”Jag är hoppfull om arbetet längs Göta Älv. Här finns samverkan och även statsbidrag som gör det ekonomiskt möjligt att genomföra åtgärder.” Det sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid en resa längs Göta älv, där åtgärder för att förebygga ras och skred presenterades.
Riskerna för jordskred i vissa områden av Lilla Edet är mindre än befarat. Det visar nya fördjupade utredningar som Statens geotekniska institut gjort.
Lilla Edets kommun får bidrag för att i två områden fortsätta arbetet med att minska risken för skred.
För att undersöka risken för jordskred längs Göta älv tas en rad prover i marken. Men även älvens botten kan avslöja skredrisk. Att borra ner till 50 meters djup för att kunna ta prover från botten är dock ingen lätt sak.
I områden där det finns risk för jordskred behöver man ibland vidta stabilitetshöjande åtgärder. Men åtgärderna i sig kan påverka klimatet och miljön. För att öka medvetenheten om åtgärdernas miljö- och klimatpåverkan ger SGI nu ut rekommendationer. De beskriver vad man bör ta hänsyn till i redovisningen av klimatpåverkansberäkningar för stabilitetshöjande åtgärder.
I ett 40-tal områden längs Göta älv undersöker SGI risken för jordskred. I centrum för dessa utredningar finns leran. För att få kunskap om dess risk att skreda passerar den en rad hårda tester, bland annat på SGI:s laboratorium i Linköping.
Tisdagen den 8 november 2022 bjuder Statens geotekniska institut tillsammans med Lilla Edets kommun in till ett möte om det pågående arbetet med skredsäkring.
Klimatförändringarna går snabbare än förväntat och arbetet med att skredsäkra Göta älv är av hög vikt. Det sa klimat- och miljöminister Annika Strandhäll när hon deltog i en rad föreläsningar om ras och skred som SGI anordnade.
Ballsered och Åsbräcka i Lilla Edets kommun får sammanlagt 4,6 miljoner kronor i bidrag för att fortsätta sitt arbete med skredsäkring.
Den känsliga kvicklera som finns i marken i Göta älvdalen innebär att skred faktiskt breder ut sig över så stora områden som man tidigare antagit. Det visar en ny rapport från Statens geotekniska institut. Rapporten visar också att en norsk modell för skredutbredning däremot inte direkt kan tillämpas på skred i Göta älvdalen.
SGI beviljar i besluten 59 miljoner kronor till Vänersborgs kommun för stabilitetsförbättrande åtgärder vid Vargöns hamn. Området har inte kunnat användas som tänkt på grund av dålig stabilitet.
SGI arbetar för att minska risken för skred längs Göta älv. Detta gör vi tillsammans med kommuner längs Göta älv, berörda organisationer och andra myndigheter.
Arbeten för att minska risken för skred i Lilla Edets kommun.