Foto: SGI/Anette Björlin
Flera kommuner har sett nyttan med att tidigt kunna beräkna och visualisera geotekniska kostnader för olika typer av byggnation. Genom att använda Geokalkyl i tidiga planeringsskeden kan man skapa bättre beslutsunderlag för optimering av markanvändning i områden som ska bebyggas.
Eskilstuna kommun har ett stadsutvecklingsprojekt som ska bidra till att sammankoppla och integrera stadsdelarna Fröslunda, Lagerberg och Råbergstorp. Målet med användningen av Geokalkyl har varit att kunna beräkna geotekniska kostnader för förslaget till strukturplan och på så sätt bidra i prioriteringar av arbetet i kommande etappindelningar och detaljplanering av utvecklingsplanen.
Inom "Utvecklingsplan Fröslunda Lagersberg Råbergstorp" skulle tre stadsdelar bindas samman och koppla ihop staden bättre. Förslaget tog höjd för cirka 500 000 BTA och innehöll olika typer av byggnader, nya vägar och grönytor utspridda över ett stort geografiskt område. Inom området finns stora höjdskillnader och varierande geotekniska förutsättningar. Detta ger en osäkerhet kring ekonomi och ställer stora krav på bland annat bebyggelsens placering, materialval, höjdsättning, markarbete och schaktning.
Geokalkyl användes för att beräkna geotekniska kostnader (schakt/fyll och förstärkning) för nya byggnader i samrådsförslaget. Följande underlag låg till grund för geokalkylen:
Då det saknades information om planerad höjdsättning delade SGI in området i ett stort antal höjdzoner utifrån utgångspunkten att försöka minimera behovet av schakt/fyll, det vill säga ansätta höjder nära befintlig marknivå.
Geotekniska kostnader sammanställdes för nya byggnader, i kr/m2 och kr/BTA. Resultatet gav kommunen en bild av kostnadsskillnader över området. För varje ny byggnad sammanställdes också vad som var kostnadsdrivande (schakt/fyll eller förstärkning).
Aktuell projektstatus finns på kommunens hemsida.
Gävle kommun arbetar med ett stadsomvandlingsprojekt för området ”Näringen”. I projektet har Geokalkyl använts för att i ett tidigt skede optimera placeringen av byggnader inom exploateringsområdet utifrån både geotekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Näringen i Gävle är en ny stadsdel med målet att vara en av de mest hållbara i Europa år 2040. Det befintliga industriområdet ska saneras och omvandlas till en blandstadsdel.
Gävle kommun arbetar med ett stadsomvandlingsprojekt för området ”Näringen” som omfattar cirka 200 hektar mark. Inom området finns idag både större och mindre verksamheter blandade. Området omfattas och berörs av olika typer av områdesskydd, bland annat för den vattentäkt som försörjer Gävle kommun med dricksvatten.
Målet med stadsomvandlingen är att ändra verksamhetsområdet till en ny funktionsblandad stadsdel som ska hålla ett mått av hållbarhet som är att jämställas med en av Europas mest hållbara stadsdelar. I kommunens avtal med staten har kommunen ett åtagande att bygga 6000 nya bostäder och möjliggöra 450 000m² BTA verksamhetsutrymme.
Arbetet med omvandlingen möter ett flertal stora utmaningar varav de geotekniska förutsättningarna är en. En stor del av området är byggt över en stor avfallstipp från tidigt 1900-tal som fyller ut delar av Testeboåns delta. Kommunen önskar i ett tidigt skede få grepp om markens lämplighet för byggande och ekonomiska förutsättningar kopplat till detta.
Geokalkyl användes för att beräkna geotekniska kostnader (schakt/fyll och förstärkning) för olika typer av byggnation i tre av Näringens delområden. Följande underlag låg till grund för kalkylen:
Geotekniska kostnader sammanställdes för respektive typkvarter, i kr/m2 och kr/BTA. Resultatet gav kommunen en grov bild av kostnader för olika typer av byggnation och gav också en bild av hur kostnader varierar mellan områdets olika delar.
Aktuell projektstatus finns på kommunens hemsida
Ett GIS-verktyg för att beräkna och visualisera kostnader för markbyggnadsarbeten i tidiga planeringsskeden. Det kan även visualisera relativa kostnader för bland annat klimatanpassning och sanering av förorenade områden.
