Nyheter från SGI
De senaste nyheterna om ras, skred, erosion, klimatanpassning och förorenade områden.
Översvämning
Foto: Birger Lallo
Två av tre tror att naturrelaterade extremhändelser i den egna kommunen kommer att bli vanligare de kommande tio åren, enligt en undersökning från Statens geotekniska institut. Undersökningen visar samtidigt att en majoritet av medborgarna inte har förberett sig för extrema naturhändelser.
Novus har på uppdrag av Statens geotekniska institut, SGI, undersökt befolkningens utsatthet för naturrelaterade extremhändelser. Undersökningen har genomförts i Sveriges tio identifierade riskområden för ras, skred, erosion och översvämning. Med extremhändelse menas en allvarlig händelse av typen torka, skogsbrand, översvämning, erosion, stormar, vattenbrist samt ras och skred. Undersökningen är genomförd i en slumpmässigt rekryterad panel, vilket innebär att resultaten är generaliserbara till befolkningen i det aktuella området. Det har genomförts minst 300 intervjuer i varje riskområde.
Undersökningen visar att tre av tio av har personliga erfarenheter av naturrelaterade extremhändelser i den egna kommunen. Omkring två av tre tror att extremhändelser i hemkommunen kommer att bli vanligare om tio år. Den pågående klimatförändringen anses vara den främsta orsaken till att extremhändelser kan bli mer vanliga i framtiden.
Oro för specifika händelser varierar beroende på geografisk plats och lokala förhållanden. Torka och skogsbränder toppar listan generellt, och det är tydligt att människors oro återspeglar de risker som finns där de bor. Längs Blekinge- och Kalmarkusten oroar sig invånarna främst för torka, där har hälften av de svarande uppgett att de oroar sig för torka, medan boende längs mellersta Dalälven och mellersta Norrlandskusten är mest oroade för skogsbränder. Endast 6 % av de svarande i riskområdet Västkusten – Göta älvdalen uttrycker att man är oroad för ras och skred, trots att detta är det område med högst risk för ras och skred i Sverige. Mest oroliga för erosion, ras och skred är boende i Jämtlandsfjällen (14%).
HannaSofie Pedersen
Foto: SGI/Torbjörn Thuresson
– Undersökningen visar att allmänheten har en hög medvetenhet om riskerna kopplat till en klimatförändring. Det finns både en oro för vad som kan inträffa och sannolikt en förväntan om att myndigheterna ska arbeta med klimatanpassning av samhället, säger HannaSofie Pedersen, chef strategisk klimatanpassning på SGI.
Den oro som medborgarna ger uttryck för återspeglas inte i beredskapen för att hantera extrema händelser. Endast fyra av tio uppger att de i någon mån har förberett sig, medan majoriteten inte har vidtagit några åtgärder för att klara av en extremhändelse.
–Det är tydligt att det finns en stor okunskap kring vad man ska göra om en extremhändelse faktiskt inträffar och de flesta har inte förberett sig överhuvudtaget. Kunskap och medvetenhet kring klimatförändringens effekter har ökat, men samhällets beredskap är fortfarande låg. Genom att se till den enskilde medborgaren har kunskap om vad man ska göra vid en extremhändelse och hur man kan förbereda sig, kan hela samhällets beredskap ökas, säger HannaSofie Pedersen.
Översvämningsskydd i Karlstad.
Foto: SGI/Torbjörn Thuresson
Andel som uppger att de upplevt naturrelaterade extremhändelser i sin kommun:
Mälardalen - Stockholm: 15 %
Östgöta - Sörmlandsområdet: 20 %
Södra Vätternområdet: 29 %
Blekinge - Kalmarkusten: 36 %
Skåne - Hallandskusten: 31 %
Västkusten - Göta älvdalen: 24 %
Norra Vänernområdet: 30 %
Mellersta Dalälven: 28 %
Jämtlandsfjällen: 33 %
Mellersta Norrlandskusten: 29 %
Referensgrupp (utanför riskområde): 37 %
I maj 2021 redovisade SGI och MSB tio nationella riskområden för ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterade. SGI har gjort en analys som visar att klimatförändringen kommer att ge sex gånger fler ras och skred i framtiden och de direkta skadekostnaderna kommer att öka med tio gånger om inga åtgärder vidtas.
SGI har med hjälp av Novus genomfört en undersökning för att få kunskap om medborgarnas erfarenheter, åsikter och beredskap vad gäller naturrelaterade extremhändelser i Sveriges tio identifierade riskområden. Målgruppen för undersökningen är allmänheten i åldern 18-79 år och som är boende i de tio riskområdena samt en referensgrupp boende utanför de tio riskområdena. Totalt antal genomförda intervjuer i de tio riskområdena: 3101 (minst 300 per riskområde). Totalt genomförda intervjuer i referensgruppen: 442. Intervjuerna gjordes under perioden: 17-31 maj 2023. Undersökningen är genomförd i en slumpmässigt rekryterad Sverigepanel, vilket ger representativa resultat. Detta innebär att resultaten är generaliserbara till befolkningen i det aktuella området.
Statens geotekniska institut (SGI) är en expertmyndighet. Vi arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. I våra uppgifter ingår att förebygga jordskred, ras och stranderosion. Vi arbetar också med att ta fram ny kunskap och nya metoder för att sanera förorenade områden. Dessutom bidrar vi till arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen. De miljömål som framför allt berör vår verksamhet är God bebyggd miljö och Giftfri miljö.
De senaste nyheterna om ras, skred, erosion, klimatanpassning och förorenade områden.
I Lilla Edets kommun pågår ett flertal arbeten för att minska risken för skred. Smörkullen är först ut i kommunen med en färdig åtgärd som ska höja säkerheten.
I takt med att klimatet förändras ökar risken för spridning av föroreningar från förorenade områden. En förstudie från SGI beskriver hur ett framtida klimat kan påverka förorenade områden samt ger rekommendationer för framtiden vad gäller hanteringen av risker.
Muddring av förorenade bottensediment kan sprida miljöfarliga ämnen till vattnet, men nu testas en ny metod för att minska denna risk. På köpet minskar också volymen massor som behöver avvattnas. Det är Statens geotekniska institut (SGI) och Sundsvalls kommun som gör försök att hantera förorenade fiberbankar mer effektivt och skonsamt, med den så kallade CDS-metoden.
Nu finns en uppdaterad utgåva av SGI:s vägledning 1 "Kartunderlag om ras, skred och erosion". Vägledningen har bland annat kompletterats med en bilaga som beskriver hur olika kartunderlag uppdateras och fler konkreta exempel.
Nu finns publikationen om Konstkiosk #6 i Kalmar. I den presenteras erfarenheter från projektet där allmänheten haft möjlighet att diskutera hur vi kan anpassa oss till ett stigande hav och förändrat klimat.
En ny metod för att analysera och visualisera kaskadhändelser, det vill säga naturolyckor som inträffar i en sammanlänkad kedja, har utvecklats av Statens geotekniska institut (SGI). Metoden kan användas som ett verktyg för att förbättra beredskap och riskhantering.
Med ökad erosion i vattendrag kan även sannolikheten öka för ras och skred. I en ny rapport presenterar SGI metoder som använts för att analysera och prognostisera framtida erosion i älvar samt ger rekommendationer för framtiden.
SGI har beslutat att ge bidrag till fyra skredsäkrande projekt längs Göta älv. Sammanlagt kommer närmare 190 miljoner kronor fördelas till kommunerna Göteborg, Lilla Edet och Vänersborg.
HannaSofie Pedersen, David Bendz och Anette Björlin från Statens geotekniska institut (SGI) har utsetts till experter i Nationella expertrådets arbete med att ta fram en nationell klimat- och sårbarhetsanalys (NKSA). Analysen ska ligga till grund för framtida klimatanpassningsinsatser i Sverige.
Lilla Edets kommun får statsbidrag av SGI för sitt arbete med att minska risken för ras och skred längs med en del av Gårdaån.
Göteborgs Stad beviljas bidrag för att kunna arbeta vidare med skredsäkring i kommunen.
Det kan vara svårt att veta vilka kunskapsunderlag som är lämpliga att använda vid planläggning och hantering av översvämningsrisker i ny och befintlig bebyggelse. För att underlätta har Boverket, länsstyrelserna, MSB, SMHI och SGI gemensamt tagit fram en översikt.
SGI ger Ale kommun statsbidrag för att utreda risken för ras och skred i området Trollevik.
Likt många platser längs Göta älv så har Vargön i Vänersborgs kommun en förhöjd risk för skred. I september visades området för andra kommuner med skredproblematik. Syftet var att besökarna skulle få en inblick i hur skredsäkrande åtgärder kan planeras.
I september samlades ett 50-tal personer som arbetar med skredsäkring för att utbyta erfarenheter med varandra. Samtalen handlade bland annat om hur man som kommun kan arbeta med att förebygga skred.
Under september 2024 kommer SGI att ta jordprover i marken i Färjenäsparken i Göteborg, som en del av en fördjupad stabilitetsutredning. Resultatet planeras att presenteras omkring sommaren 2025.
Nu kan allmänheten ta foton som bidrar till att skydda kustlinjen från erosion. Statens geotekniska institut har satt upp fotostationer längs strandkanten i tre orter, Ystad, Båstad och Laholm. Med fotonas hjälp ska forskare kunna se hur kusten förändras och var den behöver skyddas.
Vart ska vattnet ta vägen vid skyfall och annat extremväder? Och hur ska samhället på bästa sätt skapa utrymme för vattnet och undvika allvarliga översvämningar? Det är två huvudfrågor i projektet room4water där VTI samarbetar med SGI, SLU och Karlstads universitet.
Byggsektorn står för en stor del av utsläppen av växthusgaser. Men det saknas tillräckligt med forskning om geokonstruktioners klimatpåverkan i byggprocessen. Därför har SGI genom en litteraturstudie riktat ljuset mot geokonstruktioner för byggnader.
En av de svåraste erosionshändelser som drabbat Sydsverige på flera årtionden inträffade i oktober, när ovädret Babet drog in över sydostkusten. SGI har i samverkan med andra aktörer skannat kusten efteråt, vilket kommer ge möjlighet till lärdomar inför framtida stormar.
Just nu förekommer vädervarningar för översvämningar och höga flöden. I perioder med mycket nederbörd, blötare marker och översvämningar ökar risken för skred, ras och erosion.
Utredningar som gjorts i Lilla Edet visar att det finns risk för ras och skred i området Ellbo – och att det behöver stabilitetshöjande åtgärder. Nu får kommunen bidrag för att påbörja arbetet.
I Lilla Edet pågår ett omfattande arbete för att minska risken för ras och skred. I september visades det skredsäkrande arbetet för andra intressenter längs älven. Syftet var att besökarna skulle få en inblick i hur arbetet kan gå till.
En ny tryckbank under vattenytan i Älvängens industriområde ska minska risken för ett storskaligt skred i Ale kommun. Åtgärderna är en del av SGI:s arbete med skredsäkring längs Göta älv.
”Jag är hoppfull om arbetet längs Göta Älv. Här finns samverkan och även statsbidrag som gör det ekonomiskt möjligt att genomföra åtgärder.” Det sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid en resa längs Göta älv, där åtgärder för att förebygga ras och skred presenterades.
Riskerna för jordskred i vissa områden av Lilla Edet är mindre än befarat. Det visar nya fördjupade utredningar som Statens geotekniska institut gjort.
Lilla Edets kommun får bidrag för att i två områden fortsätta arbetet med att minska risken för skred.
För att undersöka risken för jordskred längs Göta älv tas en rad prover i marken. Men även älvens botten kan avslöja skredrisk. Att borra ner till 50 meters djup för att kunna ta prover från botten är dock ingen lätt sak.
I områden där det finns risk för jordskred behöver man ibland vidta stabilitetshöjande åtgärder. Men åtgärderna i sig kan påverka klimatet och miljön. För att öka medvetenheten om åtgärdernas miljö- och klimatpåverkan ger SGI nu ut rekommendationer. De beskriver vad man bör ta hänsyn till i redovisningen av klimatpåverkansberäkningar för stabilitetshöjande åtgärder.
I ett 40-tal områden längs Göta älv undersöker SGI risken för jordskred. I centrum för dessa utredningar finns leran. För att få kunskap om dess risk att skreda passerar den en rad hårda tester, bland annat på SGI:s laboratorium i Linköping.
Tisdagen den 8 november 2022 bjuder Statens geotekniska institut tillsammans med Lilla Edets kommun in till ett möte om det pågående arbetet med skredsäkring.
Klimatförändringarna går snabbare än förväntat och arbetet med att skredsäkra Göta älv är av hög vikt. Det sa klimat- och miljöminister Annika Strandhäll när hon deltog i en rad föreläsningar om ras och skred som SGI anordnade.
Ballsered och Åsbräcka i Lilla Edets kommun får sammanlagt 4,6 miljoner kronor i bidrag för att fortsätta sitt arbete med skredsäkring.
SGI beviljar i besluten 59 miljoner kronor till Vänersborgs kommun för stabilitetsförbättrande åtgärder vid Vargöns hamn. Området har inte kunnat användas som tänkt på grund av dålig stabilitet.