Innehåll på sidan
Arbeta med samordnad och hållbar översiktsplanering
Väl utformade arbetsprocesser och systematisk insamling av kunskap om markförhållanden och geotekniska risker i kommunen ger en god grund för en effektiv och hållbar markplanering.
Arbetsmetoder
Här beskrivs förslag på arbetsmetoder som kan vara till stöd för kommunen i att arbeta effektivt och hållbart med geotekniska säkerhetsfrågor, dels i processen med att ta fram översiktsplanen, dels i den efterföljande detaljplaneringen.
- Säkerställ att de geotekniska säkerhetsfrågorna hanteras tidigt i PBL-processen, redan i det inledande arbetet med översiktsplanen. Översiktsplanen behöver säkerställa att frågorna kommer in i ett tidigt skede även vid detaljplanering.
- Använd miljöbedömningen för att kontrollera vilken påverkan de geotekniska säkerhetsfrågorna kan få. Miljöpåverkan kan exempelvis bestå av att det finns risker för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor eller om genomförandet av planen kräver omfattande geotekniska åtgärder som kan leda till betydande miljöpåverkan.
- Arbeta förvaltningsövergripande. Ta fram en arbetsprocess och identifiera relevanta förvaltningar och aktörer att samverka med när översiktsplanen tas fram. Syftet är att identifiera och hantera kopplingar mellan geotekniska frågor och kommunal verksamhet.
- Skapa rutiner för att hantera geotekniska frågor i den efterföljande PBL-processen (detaljplan, lov).
- Arbeta systematiskt och långsiktigt med att bygga upp kunskap om markförhållanden, exempelvis genom att samla och tillgängliggöra information om geotekniska undersökningar.
- Samla information och strategier i en markplan.
- Arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Bedömning av markförhållanden tidigt i planprocessen
Genom att redan i översiktsplanen uppmärksamma områden med förutsättningar för ras, skred och erosion ges bättre möjligheter för att kunna anpassa markanvändningen. Detta genom att antingen helt undvika ny bebyggelse eller genom att ta fram tydliga riktlinjer eller strategier för hur geotekniska säkerhetsfrågor ska hanteras i efterföljande planering eller lovprövning.
Senare hantering av riskerna kan leda till kostsamma utredningar och åtgärder som kommunen inte har planerat för. Är riskerna inte utredda och åtgärdade kan det medföra ett statligt ingripande i form av länsstyrelsens tillsyn och prövning i kommande detaljplaner.
Översiktsplanen är vägledande för förhandsbesked och bygglovsprövningar som sker utanför detaljplanelagda områden. Kommunen har därför möjlighet att med hjälp av en tydlig och aktuell översiktsplan ställa krav på det som ska byggas även utanför detaljplanelagda områden.

Foto: Maskot Bildbyrå AB
Arbetsprocesser för integrerad bedömning och samverkan i ÖP
Hur arbetsprocessen utformas för att ta fram underlag, göra riskanalyser och utforma strategier styr hur bra resultatet blir. Det kan finnas kopplingar mellan geotekniska säkerhetsfrågor och annan kommunal verksamhet som kan behöva hanteras. De geotekniska frågorna behöver ofta lösas i ett helhetsperspektiv, både geografiskt och kopplat till flera olika förvaltningsområden inom kommunen. Olika kommunala planer, strategier och åtgärdsarbeten behöver synkroniseras. Kommunikation och samverkan är viktig för både PBL-processen och en effektiv riskhantering.
Det finns ett starkt samband mellan geotekniska risker och dagvattenhantering, översvämning och skyfall. Även skyddsåtgärder för att hantera dagvatten, översvämning och skyfall kan i värsta fall öka riskerna för ras och skred. Det beror på att förutsättningarna för markens stabilitet är starkt kopplad till just yt- och grundvatten. Rätt utformade kan åtgärderna i stället bidra till att minska geotekniska risker. Vid planering av grön infrastruktur kan det finnas synergier som minskar riskerna. Detta kan exempelvis ske genom att skapa gröna buffertzoner längs erosions- och skredkänsliga stränder eller genom att göra stabilitetshöjande åtgärder och erosionsskydd som är naturanpassade.
Kunskap och underlag som lokalt kan belysa geotekniska förutsättningar och särskilda risker kan finnas hos Räddningstjänsten och beredskapssamordnare. Därför behöver kommunen arbeta integrerat med frågorna och samordna olika kommunala förvaltningar, bolag och kompetensområden.
Exempel på planer med koppling till markfrågor och geotekniska risker
- Klimat- och sårbarhetsanalys (KSA)
- Klimatanpassningsplan, översvämnings- och skyfallsplan
- Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA)
- Vatten- och avloppsplan, dagvattenplan, vattentjänstplan
- Masshantering- och materialförsörjningsplan
- Grönplan
- Vattenplan (vattenförvaltning)
Samordningen kan ske genom att skapa en förvaltningsövergripande arbetsgrupp tidigt i processen när underlag till översiktsplanen ska tas fram. På så sätt kan kommunen tillvarata kompetens från olika verksamhetsområden. En sådan arbetsgrupp kan med fördel finnas permanent för att löpande samordna även andra geotekniska och markrelaterade frågor inom kommunen.
SGI rekommenderar även att kommunen tar fram tydliga riktlinjer, rutiner och checklistor för hur geotekniska säkerhetsfrågor ska hanteras i den fysiska planeringen. De kan exempelvis vara:
- rutiner för intern samverkan
- rutiner för användning av kartunderlag
- checklistor för upphandling av geotekniska utredningar och för bedömning av betydande miljöpåverkan
- rutiner för hur stabilitetsåtgärder dokumenteras och följs upp
- rutiner för hur geoteknisk information delas internt eller sprids externt.

Foto: Plattform
Bygga upp kunskap om markförhållanden
Att systematiskt samla och bygga upp kunskap om markens förutsättningar för bebyggelse och geotekniska risker ger en god grund för en hållbar markplanering. Rekommendationen är att kommunen samlar och tillgängliggör information om geotekniska undersökningar och genomförda åtgärder.
Kommunen kan exempelvis skapa ett geotekniskt arkiv för insamling och förvaring av handlingar och geotekniska underlag. Exempel på underlag som kan ingå i arkivet är redan genomförda utredningar eller åtgärder. Det är lämpligt att ett sådant arkiv är digitalt och webbaserat, för att öka tillgängligheten för användare inom och utanför kommunen. I GIS (geografiska informationssystem) kan undersökta områden visas och tillgängliggöras via en karta med länkar till dokument och handlingar. På så sätt tydliggörs även var kunskapsluckor finns och vilken kompletterande information som kan behöva inhämtas. Viss information kan på grund av sekretess vara olämplig att redovisa som öppen data, något kommunen måste ta ställning till.
Det finns idag en möjlighet att använda Geoteknisk sektorsportal, som är en nationell datainfrastruktur för genomförda geotekniska undersökningar och borrhål. Arbete pågår med att utveckla en ny nationell plattform för att hantera geotekniska undersökningar. Arbetet beräknas bli klart tidigast om några år.
Även genomförda stabilitetsförbättrande åtgärder behöver dokumenteras och göras tillgängliga. Det innebär inte bara projekteringshandlingar utan också handlingar som visar hur åtgärden faktiskt blev utförd i verkligheten (relationshandling). Informationen behöver finnas för att kunna verifiera funktionen av en geoteknisk konstruktion som har betydelse för ett områdes stabilitet. Informationen behövs även för att kunna följa upp och underhålla åtgärderna på lång sikt och kan även komma till nytta vid framtida planering och exploatering.
Vid upphandling av geotekniska undersökningar bör kommunen ställa som krav att resultaten görs tillgängliga och får användas av kommunen och andra användare.
Ta fram en markplan
Som stöd i att uppnå hållbart markbyggande kan det i större kommuner och kommuner med komplexa markförhållanden finnas ett värde av att samla information som berör marken i ett dokument. SGI föreslår att kommunerna kan ta fram en markplan. En sådan markplan kan jämföras med ”gröna” och ”blå” planer som är vanliga idag. En grönplan är ett centralt verktyg för att bevara och utveckla grönstrukturen och ekosystemtjänsterna i planering, byggande och förvaltning. En blåplan har samma strategiska funktion men används vid planering av kommunens vattenområden.
I markplanen kan kommunen samla kunskap och strategier för markfrågor, där de geologiska och geotekniska förutsättningarna och risker beskrivs tillsammans med andra relaterade markfrågor. Syftet med markplanen är att synliggöra markens förutsättningar för byggnation och annan verksamhet, att säkerställa att kompetensen inom kommunens verksamheter tillvaratas, att aktuell och relevant information finns tillgänglig och att det skapas synergier med annat arbete inom kommunen.
Markplanen kan bli ett strategiskt dokument för att uppnå ett långsiktigt hållbart nyttjande av kommunens mark. Den kan omfatta kartor, tekniska beskrivningar, arbetsprocesser och förvaltningsfrågor. Den kan även beskriva mål, ställningstaganden, strategier och innehålla en handlingsplan, enligt förslaget nedan.
En markplan blir då ett viktigt underlag för översiktsplanen. Det är en fördel om förvaltningsfrågor och strategiska delar av markplanen är politiskt förankrade.
En markplan kan bland annat innehålla:
Mål, strategier och förvaltning
- Mål, strategier och handlingsplan - för arbetet med hållbart markbyggande.
- Ställningstaganden - strategier och ställningstagande kring hur risker och geotekniskt komplexa områden ska hanteras.
- Rutiner och arbetsprocesser - ansvarsfördelning inom kommunen och rutiner för hantering av planärenden, till exempel samverkan med andra förvaltningar och rutiner för upphandling av geotekniska konsulter och dokumentation av handlingar.
- Stöd och användarhandledning - hantering och förvaltning av geoteknisk information (geotekniska undersökningar etcetera)
- Kontroll och underhåll av åtgärder - plan för kontroll och underhåll av stabilitets- och erosionsåtgärder.
Kunskapsdel
- Riskområden - Områden med risker och förutsättningar för ras och skred (i jord och berg), slamströmmar och erosion, inklusive klimatets inverkan på dessa idag och i framtiden.
- Stabilitets- och erosionsåtgärder - genomförda stabilitetsförbättrande åtgärder behöver dokumenteras och göras tillgängliga.
- Övriga områden där geotekniska förutsättningar kan påverka planläggning och bygglovsprövning, till exempel områden med förutsättningar för sättningar, grundvattenpåverkan, omfattande behov av grundläggningsåtgärder, förekomst av markradon och föroreningar. Det digitala verktyget Geokalkyl kan används vid beräkning och visualisering av kostnader för bland annat planering, klimatanpassning och sanering av förorenade områden
- Relaterade markfrågor - Information som beskriver beroenden och synergier mellan olika markrelaterade frågor inom andra områden exempelvis riskområden för översvämning, VA, dagvatten, förorenade områden, grönplanering, schakt/masshantering, risk- och sårbarhetsanalyser, klimatanpassning.
- Information om relevanta geodata, geotekniska utredningar eller liknande som finns tillgängliga samt riktlinjer för hur de ska användas. Identifierade kunskapsluckor och behov av geotekniska utredningar.
- Geologi och topografi - Geologiska, geotekniska och topografiska förhållanden.
Läs vidare inom Översiktsplanering
Källhänvisa till denna sida
Statens Geotekniska Institut. (2025, 19 maj). Arbeta med samordnad och hållbar översiktsplanering.