PFAS - Högfluorerande ämnen

Här kan du läsa om SGI:s arbete kring PFAS med fokus på riskbedömning av påträffade föroreningar samt åtgärder och efterbehandling av PFAS-förorenade områden.

I vårt arbete med förorenade områden har vi identifierat högfluorerade ämnen (PFAS) som ett fokusområde. Vi har tagit fram preliminära riktvärden för att bedöma risker med PFAS-föreningar i mark och grundvatten. Vi har som målsättning att få fram effektiva åtgärdslösningar för efterbehandling av PFAS-förorenade områden.

Vad är PFAS?

Högfluorerade ämnen (per- och polyfluorerade alkylsubstanser), PFAS, består av ett stort antal olika ämnen. Det finns uppskattningsvis 9 000 olika högfluorerade ämnen i omlopp på världsmarknaden.

PFAS egenskaper – vatten-, fett- och smutsavvisande och förmåga att tåla höga temperaturer – har gjort att de har många användningsområden. Industriella tillämpningar finns exempelvis inom hårdförkromning och i hydrauloljor. Ämnena förekommer även i konsumentprodukter såsom textilier, skor, kosmetika, tandtråd och skidvalla. Nya användningsområden för PFAS kommer hela tiden.

Hur sprids PFAS i miljön?

Förekomsten av högfluorerade ämnen är ett miljö- och hälsoproblem som lyfts fram i allt högre grad. Bland annat har det visat sig att dricksvattentäkter i Ronneby, Tullinge och Uppsala har varit förorenade med PFAS.

Brandövningsplatser där släckskum har hanterats har identifierats som den mest betydelsefulla källan för spridning av PFAS i miljön. Över 200 brandövningsplatser ligger i närheten av vattenskyddsområden och kan utgöra en risk. Utsläpp sker även från deponier via lakvatten och från reningsverk.

Riskbedömning av PFAS-förorenade områden

Det saknas till stor del verktyg för att bedöma de risker som ett område förorenat med PFAS utgör för människa och miljö. SGI har tidigare tagit fram preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen i mark och grundvatten. SGI genomför ett arbete med målet att redovisa generella riktvärden för PFAS i mark och grundvatten. Du kan läsa mer om det arbetet här.

Uppdrag om forskning och ökad kunskap om PFAS-förorenade områden

För att minska spridningen av PFAS har SGI tillsammans med en rad andra myndigheter, däribland Naturvårdsverket, fått särskilt utpekade regeringsuppdrag. SGI ska under perioden 2022–2026 arbeta med forskning och kunskapsspridning rörande undersökning, utredning och åtgärder av PFAS-förorenade områden.

Här kan du läsa mer om uppdraget.

Konsekvensanalys av riktvärden för PFAS i mark planeras

Naturvårdsverket genomför tillsammans med SGI en konsekvensanalys av SGI:s förslag till generella riktvärden för PFAS i mark. I avvaktan på beslut om generella riktvärden för PFAS förordar Naturvårdsverket och SGI att de preliminära riktvärdena tillämpas.

Läs mer om konsekvensanalysen här.

PFAS-nätverk

SGI deltar i två olika nätverk kring PFAS. Ett myndighetsnätverk som utöver SGI består av Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket med flera. Flera av dessa myndigheter är inblandade i tillsyn och regelutveckling i frågor om PFAS-föroreningar. Därför samverkar vi kring en webbguide med samlad information om vart man ska vända sig i olika frågor. Webbguiden hittar du på Kemikalieinspektionens webbplats.

Det andra nätverket som SGI deltar i är ett bredare branschnätverk och vänder sig till myndigheter, forskare, verksamhetsutövare, producenter med flera. Information om branschnätverket finns på Kemikalieinspektionens webbplats.

En brandbil som sprutar ut vatten på en järnvägsvagn

Webbinarier om åtgärdsmetoder för PFAS

Under 2025 bjuder vi in till kostnadsfria digitala webbinarier där vi presenterar resultat från pågående forskningsprojekt om sanering av PFAS-förorenad mark och grundvatten. Under 45 minuter får du ta del av aktuell forskning och har möjlighet att ställa frågor till våra experter.

Senast uppdaterad 2025-03-28