Översiktliga topografiska och geologiska metoder

• Ligger området under högsta kustlinjen?
• Består avlagringarna i området av finkorniga jordarter (lera, silt)? Observera att lera ofta förekommer under ytliga lager av andra jordarter främst postglacial sand och torv men även under andra typer.
• Är de finkorniga jordarterna avsatta i saltvatten eller brackvatten?
  
  Om svaret på frågorna är ja så finns förutsättningar för förekomst av kvicklera. Stöd i bedömning av bildningsmiljö ges genom att använda den särskilt framtagna kartvisningstjänsten.

Inom ett område som bedömts ha förutsättning för kvicklera enligt ovan, kan ytterligare faktorer som teoretiskt eller erfarenhetsmässigt innebär ökade förutsättningar för bildning och förekomst av kvicklera bedömas. Det är viktigt att notera att förekomst av faktorer som är gynnsamma för bildning av kvicklera inte nödvändigtvis är detsamma som att det förekommer kvicklera. Faktorer som kan ge eller indikera förutsättningar för kvicklera är:

• Förekomst av skredärr, särskilt skredärrens form.
• Förekomst av vattenförande skikt i och under leran.
• Lerområdet ligger i direkt anslutning till isälvsavlagring (ås, delta) eller randbildning.
• Närhet till berg/moränsluttning (uppströms).
• Små lermäktigheter (<10 m)= inom hela eller delar av området.
• Uppåtriktad grundvattenströmning (artesiska förhållanden) vid en sluten akvifer (grundvattenmagasin) under leran, eller nedåtriktad grundvattenströmning (nedåtriktad gradient) t.ex. vid kuperad terräng eller genomsläppliga lager.
• Lerområdets höjd över nuvarande havsyta. Högre liggande lerområden har kunnat lakas ut under längre period.

Form och utbredning av tidigare inträffade skred kan utgöra underlag för bedömning av förekomst av kvicklera. Skredärr kan delas in i fyra morfologiska klasser som ger en indikation på om skredet skett genom glidning eller flytning och om kvicklera varit involverat. 

Genom att jämföra klassning av skredärr och markens lutning inom skredärren med områden där kvicklera konstaterats genom provtagning, ges en uppfattning om vilka skred som påverkats av kvicklera. Bilderna nedan visar olika typer av skredärr. 

• Skred med form 4 (flaskskred) och en lutning på < 10 grader= troligen kvicklereskred  
• Skred med form typ 1, 2 och 3 samt en lutning på < 10  grader= möjligen kvicklereskred  

Notera att undersökningar visat att skredärr i områden där markytan lutar brantare än 10 grader indikerar ras- eller glidprocesser (inte flytning som vid kvicklereskred). Skredärr i områden med lutning > 10 grader eller skredärr som är för små för analys, omfattas inte av ovanstående klassning. För referenser och utförlig beskrivning av hur skredärr kan klassas hänvisar vi till SGI Publikation 46 (tillgänglig inom kort).