Nyheter från SGI
De senaste nyheterna om ras, skred, erosion, klimatanpassning och förorenade områden.
En av de vägar i Västernorrlands län som har drabbats av sprickbildning.
Foto: SGI
Tät jord, ökad nederbörd, sluttning och i vissa fall avverkning av skog. Det är några av de faktorer som kan bidra till kryprörelser i jord, långsamma skred och sprickbildning i vägar. De olika faktorerna presenteras i en förstudie ledd av SGI.
– I vissa delar av landet har kryprörelser och långsamma skred uppstått i anslutning till vägar. För att förstå vad som orsakar det har vi har undersökt miljön som omger vägarna. Vi har bland annat tittat på variationer i grundvatten, portryck, frostprocesser och hur klimatrelaterade förändringar påverkar, säger Hjördis Löfroth, uppdragsledare för studien och forskningssamordnare på Statens geotekniska institut, SGI.
I äldre vägar i Västernorrlands län har sprickor och kryprörelser upptäckts. I en del av vägarna, som ligger i anslutning till slänter med siltiga jordar, har även skred utvecklats.
Hjördis Löfroth
Foto: SGI/Torbjörn Thuresson
SGI har lett arbetet med en förstudie om varför långsamma skred i siltig jord uppstår, under vilka förutsättningar och hur de kan förutsägas och övervakas. Studien har genomförts i samarbete med Trafikverket, Chalmers tekniska högskola och Luleå tekniska universitet.
Analysen pekar på ett antal förhållanden som bidrar till att kryprörelser och långsamma skred kan uppstå i anslutning till vägar. Bland annat att vägen går längs med en höjdkurva i nedre delen av en sluttning som ansluter till morän eller berg. De övre jordlagren i området består dessutom av ett tätt material, som lera och silt.
Studien visar också att en betydligt större nederbörd än normalt bidrog till de spruckna vägarna. I de flesta fall hade en betydligt större mängd nederbörd än normalt fallit på hösten, innan marken tjälades och skredhändelserna inträffade våren därefter.
– De vägsträckor som omfattas av förstudien ligger mellan Örnsköldsvik och Härnösand. Men studien identifierar liknande kryprörelser och långsamma skred även i andra delar av Sverige. Så även på andra platser kan skred längs vägar i vissa fall kopplas till samma förutsättningar som vi sett här. En vägbank längs med en sluttning, finkornig jord och stora nederbördsmängder före skredet, säger Hjördis Löfroth.
Resultatet från förstudien kommer Trafikverket att använda i sitt arbete med att identifiera vägar med risk för kryprörelser och sprickbildning.
Studien:
Löfroth, H, Fritzson, H, Holmén, M, Lundström, K, Rudebeck, D, Abed, A, Karstunen, M, Jia, Q, Laue, J, 2024, Långsamma skred i skiktad siltig jord, Förstudie – BIG A2022-01, Statens geotekniska institut, SGI, Linköping, 2024-04-30.
Statens geotekniska institut (SGI) är en expertmyndighet. Vi arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. I våra uppgifter ingår att förebygga jordskred, ras och stranderosion. Vi arbetar också med att ta fram ny kunskap och nya metoder för att sanera förorenade områden. Dessutom bidrar vi till arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen. De miljömål som framför allt berör vår verksamhet är God bebyggd miljö och Giftfri miljö.
De senaste nyheterna om ras, skred, erosion, klimatanpassning och förorenade områden.
Utredningar som gjorts i Lilla Edet visar att det finns risk för ras och skred i området Ellbo – och att det behöver stabilitetshöjande åtgärder. Nu får kommunen bidrag för att påbörja arbetet.
Tisdagen den 8 november 2022 bjuder Statens geotekniska institut tillsammans med Lilla Edets kommun in till ett möte om det pågående arbetet med skredsäkring.
Byggsektorn står för en stor del av utsläppen av växthusgaser. Men det saknas tillräckligt med forskning om geokonstruktioners klimatpåverkan i byggprocessen. Därför har SGI genom en litteraturstudie riktat ljuset mot geokonstruktioner för byggnader.
En ny metod för att analysera och visualisera kaskadhändelser, det vill säga naturolyckor som inträffar i en sammanlänkad kedja, har utvecklats av Statens geotekniska institut (SGI). Metoden kan användas som ett verktyg för att förbättra beredskap och riskhantering.
Lilla Edets kommun får statsbidrag av SGI för sitt arbete med att minska risken för ras och skred längs med en del av Gårdaån.
Göteborgs Stad beviljas bidrag för att kunna arbeta vidare med skredsäkring i kommunen.
SGI ger Ale kommun statsbidrag för att utreda risken för ras och skred i området Trollevik.
SGI tilldelas medel av Naturvårdsverket för ett forskningsprojekt som ska undersöka människans exponering för metaller i förorenad jord samt utveckla metoder för att bedöma hälsorisker.
En ny tryckbank under vattenytan i Älvängens industriområde ska minska risken för ett storskaligt skred i Ale kommun. Åtgärderna är en del av SGI:s arbete med skredsäkring längs Göta älv.
I områden där det finns risk för jordskred behöver man ibland vidta stabilitetshöjande åtgärder. Men åtgärderna i sig kan påverka klimatet och miljön. För att öka medvetenheten om åtgärdernas miljö- och klimatpåverkan ger SGI nu ut rekommendationer. De beskriver vad man bör ta hänsyn till i redovisningen av klimatpåverkansberäkningar för stabilitetshöjande åtgärder.
Hur väl fungerar det att kombinera olika behandlingsmetoder för PFAS-föroreningar? Det har undersökts i ett forskningsprojekt vid Luleås tekniska universitet som finansierats av bland annat Statens geotekniska institut (SGI).
Nu finns en uppdaterad utgåva av SGI:s vägledning 1 "Kartunderlag om ras, skred och erosion". Vägledningen har bland annat kompletterats med en bilaga som beskriver hur olika kartunderlag uppdateras och fler konkreta exempel.
En ny rapport från Statens geotekniska institut, SGI, identifierar flera kunskapsluckor och utvecklingsområden inom undersöknings- och åtgärdsmetoder för förorenade sediment.
Nu kan allmänheten ta foton som bidrar till att skydda kustlinjen från erosion. Statens geotekniska institut har satt upp fotostationer längs strandkanten i tre orter, Ystad, Båstad och Laholm. Med fotonas hjälp ska forskare kunna se hur kusten förändras och var den behöver skyddas.
Lilla Edets kommun får bidrag för att i två områden fortsätta arbetet med att minska risken för skred.
I ett 40-tal områden längs Göta älv undersöker SGI risken för jordskred. I centrum för dessa utredningar finns leran. För att få kunskap om dess risk att skreda passerar den en rad hårda tester, bland annat på SGI:s laboratorium i Linköping.
SGI beviljar i besluten 59 miljoner kronor till Vänersborgs kommun för stabilitetsförbättrande åtgärder vid Vargöns hamn. Området har inte kunnat användas som tänkt på grund av dålig stabilitet.
I Lilla Edet pågår ett omfattande arbete för att minska risken för ras och skred. I september visades det skredsäkrande arbetet för andra intressenter längs älven. Syftet var att besökarna skulle få en inblick i hur arbetet kan gå till.
SGI har beviljat nästan 4 miljoner kronor till ett projekt som ska utveckla och testa en ny sorbent för PFAS-förorenade massor.
Går det att producera energi från förorenade fiberbankar – och samtidigt slippa deponering vid sanering? Det har undersökts i ett forskningsprojekt, finansierat av Statens geotekniska institut (SGI).
I september samlades ett 50-tal personer som arbetar med skredsäkring för att utbyta erfarenheter med varandra. Samtalen handlade bland annat om hur man som kommun kan arbeta med att förebygga skred.
PFAS är en samling giftiga kemikalier som finns i marken på många platser. I ett forskningsprojekt utvecklar Statens geotekniska institut en metod för att tvätta PFAS-förorenad jord. Se vår film om den nya metoden.
Klimatförändringarna går snabbare än förväntat och arbetet med att skredsäkra Göta älv är av hög vikt. Det sa klimat- och miljöminister Annika Strandhäll när hon deltog i en rad föreläsningar om ras och skred som SGI anordnade.
SGI har utvecklat en ny så kallad torvprovtagare. Med den kan man i fält oftare få upp prover och de upptagna proverna får högre kvalitet. Nu publicerar SGI en rapport som beskriver provtagaren och utvecklandet av den.
Just nu förekommer vädervarningar för översvämningar och höga flöden. I perioder med mycket nederbörd, blötare marker och översvämningar ökar risken för skred, ras och erosion.
Ballsered och Åsbräcka i Lilla Edets kommun får sammanlagt 4,6 miljoner kronor i bidrag för att fortsätta sitt arbete med skredsäkring.
Muddring av förorenade bottensediment kan sprida miljöfarliga ämnen till vattnet, men nu testas en ny metod för att minska denna risk. På köpet minskar också volymen massor som behöver avvattnas. Det är Statens geotekniska institut (SGI) och Sundsvalls kommun som gör försök att hantera förorenade fiberbankar mer effektivt och skonsamt, med den så kallade CDS-metoden.
En ny metodik för stöd vid riskbedömning av naturliga bergslänter i Sverige presenteras nu i en rapport från Statens geotekniska institut (SGI). Syftet är att förbättra säkerheten längs vägar och järnvägar som riskerar att påverkas av nedfallande block och stenar, så kallade blockutfall.
En ny metod för att fastlägga arsenik i ett grundvattenmagasin har testats i ett forskningsprojekt. Det är Sveriges lantbruksuniversitet som genomfört projektet med finansiering från bland annat Statens geotekniska institut (SGI).
Likt många platser längs Göta älv så har Vargön i Vänersborgs kommun en förhöjd risk för skred. I september visades området för andra kommuner med skredproblematik. Syftet var att besökarna skulle få en inblick i hur skredsäkrande åtgärder kan planeras.
Vart ska vattnet ta vägen vid skyfall och annat extremväder? Och hur ska samhället på bästa sätt skapa utrymme för vattnet och undvika allvarliga översvämningar? Det är två huvudfrågor i projektet room4water där VTI samarbetar med SGI, SLU och Karlstads universitet.
Riskerna för jordskred i vissa områden av Lilla Edet är mindre än befarat. Det visar nya fördjupade utredningar som Statens geotekniska institut gjort.
Det svenska järnvägsnätet är i behov av upprustning. En ny rapport från SGI har utvärderat om en maskin som används för renovering av järnväg i Europa kan hjälpa även den svenska järnvägen.
För att undersöka risken för jordskred längs Göta älv tas en rad prover i marken. Men även älvens botten kan avslöja skredrisk. Att borra ner till 50 meters djup för att kunna ta prover från botten är dock ingen lätt sak.
I Lilla Edets kommun pågår ett flertal arbeten för att minska risken för skred. Smörkullen är först ut i kommunen med en färdig åtgärd som ska höja säkerheten.
SGI har beslutat att ge bidrag till fyra skredsäkrande projekt längs Göta älv. Sammanlagt kommer närmare 190 miljoner kronor fördelas till kommunerna Göteborg, Lilla Edet och Vänersborg.
Under september 2024 kommer SGI att ta jordprover i marken i Färjenäsparken i Göteborg, som en del av en fördjupad stabilitetsutredning. Resultatet planeras att presenteras omkring sommaren 2025.
”Jag är hoppfull om arbetet längs Göta Älv. Här finns samverkan och även statsbidrag som gör det ekonomiskt möjligt att genomföra åtgärder.” Det sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid en resa längs Göta älv, där åtgärder för att förebygga ras och skred presenterades.
Med ökad erosion i vattendrag kan även sannolikheten öka för ras och skred. I en ny rapport presenterar SGI metoder som använts för att analysera och prognostisera framtida erosion i älvar samt ger rekommendationer för framtiden.