Snabbare skredriskkartering med förenklad metod

Foto: Anette Bjorlin
SGI har utvecklat och testat nya metoder för att snabbare kunna identifiera skredkänsliga områden längs svenska vattendrag. ”Vi har undersökt möjligheterna att ta fram alternativa metoder som snabbare kan producera skredriskkartor som samhället har behov av”, säger Karin Bergdahl på SGI.
Samhället har ett stort behov av planeringsunderlag för klimatrelaterade geotekniska säkerhetsrisker. Skredriskkarteringarna syftar till att ge en heltäckande bild av skredriskerna längs det aktuella vattendraget. Statens geotekniska institut, SGI, har sedan 2009 genomfört skredriskkarteringar längs prioriterade vattendrag i Sverige för att bidra med sådana planeringsunderlag. Nu presenterar SGI en ny rapport som undersöker om det går att förenkla arbetet med skredriskkartering.
De nya metoderna visar förutsättningar för skred snarare än skredrisk. Skredrisk kan förenklat beskrivas som en kombination av hur troligt det är att ett skred inträffar utifrån topografi och jordens egenskaper kombinerat med vilka konsekvenser ett skred skulle få för bebyggelse, människor och samhällsviktiga verksamheter som berörs av skredet. I de nya metoderna ingår inte konsekvenser av skred, därmed beskrivs inte den kombinerade skredrisken som ingår i de mer omfattande skredriskkarteringarna.
Indikator för var skred kan inträffa
Nuvarande metoder för skredriskkartering är resurskrävande och tar relativt lång tid att genomföra. I det första steget av metodutvecklingen, som redovisas i rapporten Förenklad skredriskkartering – Steg 1, har SGI bland annat testat lutningsanalyser längs Ångermanälven. Studien visar att en lutning på 1:3 är en god indikator för var skred kan inträffa längs den studerade sträckan, vilket gör det möjligt att avgränsa så kallade aktsamhetsområden på ett mer resurseffektivt sätt. Aktsamhetsområden är geografiska områden där det finns särskilda förutsättningar för att skred kan inträffa, och där det därför bör iakttas extra försiktighet i samhällsplanering och byggande.
Presenteras i karttjänster
Det nya underlaget lämnas över till Sollefteå kommun som kan använda det i den kommunala planeringen. Det finns sedan tidigare en kartvisningstjänst där skredriskkarteringens resultat visas, denna kommer kompletteras med de nya resultaten.
SGI har också utvärderat möjligheten att använda maskininlärning för att bedöma förutsättningar för skred. Resultaten är lovande, men metoden kräver bland annat ett större dataunderlag för att ge säkra resultat. Nya tester planeras i ett steg 2 i arbetet med förenklad skredriskkartering.
Karin Bergdahl,
Enhetsansvarig naturolyckor vid SGI
Foto: SGI/Torbjörn Thuresson
Länk till rapporten: Förenklad skredriskkartering – Steg 1
Författare: Karin Bergdahl, Hjördis Löfroth, Åke Magnusson och Godefroid Ndayikengurukiye
Fakta skredriskkartering
SGI kartlägger skredriskerna längs prioriterade vattendrag i Sverige. Arbetet inleddes med Göta älvutredningen 2009–2012. Metoden vidareutvecklades, förenklades och testades både för Norsälven 2015 och Säveån 2017. Metoden för skredriskkartering beskrivs i SGI Vägledning 6 och tillämpas för pågående kartering längs Viskan. En metod för andra geologiska förhållanden med mer siltiga och sandiga jordlager är också utvecklad och testad för Ångermanälven.
Läs mer om Skredriskkartering
Kontakt
Enhetsansvarig Naturolyckor Karin Bergdahl
Om Statens geotekniska institut
Statens geotekniska institut (SGI) är en expertmyndighet. Vi arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. I våra uppgifter ingår att förebygga jordskred, ras och stranderosion. Vi arbetar också med att ta fram ny kunskap och nya metoder för att sanera förorenade områden. Dessutom bidrar vi till arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen. De miljömål som framför allt berör vår verksamhet är God bebyggd miljö och Giftfri miljö.