Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Provtagning och fältundersökning

De prover som tas och de undersökningar som görs ligger till grund för kommande bedömningar och beslut för det förorenade området. Här ger vi tips om vad man bör tänka på och några exempel på provtagnings- och fältmätningsmetoder.

Provtagningsplan

Innan man utför undersökningen behöver man beskriva vilka fältarbeten som ska utföras och varför. Beskrivningen görs i en provtagningsplan som brukar innehålla följande delar: 

En konceptuell modell eller problembeskrivning: Beskriver risksituationen för det förorenade området och består förenklat av riskobjekt, transportvägar och skyddsobjekt. Riskobjektet kan vara en nedgrävd tunna med bekämpningsmedel, en förorening i jord i form av rester från en industriverksamhet eller en förorening som sedimenterat i botten på en sjö.
Skyddsobjekten kan vara människor, markmiljön, grund- eller ytvattnet.
Exempel på transportvägar är avgång av förorening till inomhusluft, utlakning från jord till grundvatten eller diffusion från sediment till ytvatten.
För att en risk ska uppkomma måste alla tre delarna finnas.

Konceptuell modell


Provtagningens syfte:  Många gånger måste provtagningen anpassas i fält. Det kan bero på hinder som gör att provtagningspunkter måste flyttas eller på observationer av en synlig förorening under arbetets gång. Om fältpersonalen känner till undersökningens syfte kan rätt beslut fattas direkt på plats.

En beskrivning av området och verksamheten: Anger var området är beläget, hur geologin och hydrogeologin ser ut och vilka skyddsobjekt (t.ex. bostadsområden och vattendrag) som finns i närheten. Även historiken för den verksamhet som har orsakat föroreningen beskrivs här, liksom framtida planer för området.

En beskrivning av provtagningen: Talar om vilken utrustning som ska användas, vilka media (t.ex. jord, vatten, sediment, byggnadsmaterial och biota) som ska provtas och hur provtagningspunkterna ska placeras.

Analysprogram: Beskriver vilka laboratorieanalyser som planeras för proverna. Här anges också om några mätningar eller tester ska utföras i fält.

Hinder för provtagningen: Det kan vara byggnader, ledningar eller andra markinstallationer, pågående verksamhet eller annat som påverkar hur provtagningen kan göras.

Dokumentation: Beskriver hur arbetet ska redovisas och kan bestå av fältanteckningar, data från inmätning av provtagningspunkter, fotografering och resultat från fältmätningar och tester.

Provtagning

Undersökningen kan omfatta provtagning av jord, yt- och grundvatten, luft, sediment, byggnads- och konstruktionsmaterial samt djur och växter (biota).

Jordprover tas vanligen genom borrning eller grävning. Den vanligaste borrmetoden är skruvborrning, men också foderrörsborrning och borrning med samtidig vibration (sonic drill) utförs. Fördelarna med borrning är främst att det går att ta prover på stora djup och att grundvattenrör kan installeras i borrhålen. Grävning med grävmaskin ger en bra överblick över jordarter och fungerar även i steniga jordar.

För provtagning av grundvatten från grundvattenrör finns hämtare och olika typer av pumpar. Vilken metod som ska användas beror på vad som ska analyseras, på grundvattenrörets konstruktion och på hur grundvattenförhållandena i området ser ut.

Sedimentprov kan tas med rörprovtagare eller med huggare. När man använder en rörprovtagare (ett rör trycks ner i sedimenten) får man en tydlig bild av olika skikt som sedan kan delas upp inför analys. Med en huggare kan man ta prov från bottnar med löst material som inte kan tas upp med en rörprovtagare.

Passiva provtagare används oftast i vatten eller luft. Provtagaren innehåller en adsorbent som binder den förorening som ska undersökas. När provtagaren suttit ute en tid (ett par veckor–en månad), analyserar man adsorbenten. Provtagaren påverkas av halterna i omgivande medium under hela den tid den sitter ute, vilket gör att även tillfälliga ”toppar” bidrar till resultatet.

Fältmätningar

Vissa mätningar kan göras på proverna redan i fält, i samband med provtagningen. För vissa parametrar blir resultaten mer tillförlitliga om man utför mätningarna så snart som möjligt efter att provet är taget.

På vattenprover mäts ofta pH, elektrisk ledningsförmåga (elektrisk konduktivitet) och temperatur. Beroende på vilken typ av undersökning som görs och vilka föroreningar som finns på platsen kan också löst syre och redoxpotential mätas. Samtliga dessa parametrar ska man mäta så snart som möjligt.

PID (Photo Ionization Detector) och XRF (X-ray fluorescense) är två mätinstrument som används vid mätning på fast material (jord, sediment och byggnadsmaterial). PID används för att mäta summan av flyktiga kolväten (VOC). Instrumentet mäter halten i luften över provet, d.v.s. de ämnen som förångas och avgår till luft. XRF mäter metallhalten i fasta material. Vid mätningen sänds en röntgenstråle ut från instrumentet, studsar mot atomerna i materialet och sänds tillbaka till instrumentet. Styrkan på reflektionen tolkas som en halt. Instrumentet fungerar olika bra för olika grundämnen och är användbart t.ex. vid översiktlig undersökning av nedlagda impregneringsanläggningar.

Hydrauliska tester gör man för att kunna beräkna markens genomsläpplighet, som i sin tur ger en uppfattning om transport och spridning av föroreningar via grundvattnet. Ett enkelt hydrauliskt test är enhålstest (på engelska: slugtest), som utförs genom att grundvattenytan i ett grundvattenrör höjs eller sänks hastigt och återhämtningen till ursprunglig grundvattennivå registreras. Markens genomsläpplighet beräknas utifrån den tid det tar för grundvattennivån i röret att återgå till den ursprungliga nivån. 

Resultatet av fältmätningarna är till hjälp för att avgöra vilka parametrar och prover som ska analyseras i laboratoriet eller som underlag för att bedöma spridning.

Läs mer om Laboratorieanalyser.

Senast uppdaterad/granskad: 2020-09-29
Hjälpte informationen dig?