Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Mastersuppsats om översvämningar

Förlusterna från översvämningar har de senaste åren ökat över hela världen. Att förstå de ekonomiska och icke-monetära kostnaderna som uppstår är viktigt ur ett fysiskt planeringsperspektiv, särskilt i stadsområden

Erika Lindqvist, vid institutionen för Ekonomi och samhälle och institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet, har inom ramen för CAMEL genomfört sitt mastersarbete med uppsatsen Investigating flood risk costs in Kungsbacka using the ICPR FloRiaAn GIS-tool.

I mastersarbetet har Erika undersökt vilka riskkostnader som kan uppstå i samband med stora översvämningar som har en återkomsttid på 50 respektive 100 år. Erika har även gjort beräkningar för ett värsta scenario. Med riskkostnad menas en sammanvägning av sannolikheten för översvämning av en viss storlek och möjliga konsekvenser av en sådan översvämning. Kungsbacka med Kungsbackaån har använts som fallstudieområde.

För att uppskatta skador och riskkostnader användes ArcGIS:s verktygslåda “ICPR FloRiAn”. Modellen använder data om översvämningsdjup, översvämningssannolikhet och översvämningsutsatta tillgångar. Detta för att bestämma kostnaderna för de kategorier som anges i EU: s översvämningsdirektiv (2007/60 / EG). Kategorierna är ekonomisk verksamhet, kulturarv, människors hälsa och miljön. Det först nämnda bedöms i monetära termer, baserat på värdet av markanvändningskategorier. Övriga bedöms icke-monetärt. ICPR FloRiAn-verktygen har inte testats i ett svenskt sammanhang tidigare.

Resultaten visade att riskkostnaderna i Kungsbacka kan anses vara låga för de icke-monetära kategorierna, även om skadan var ganska hög för miljön och människors hälsa. Resultatet visade också att FloRiAn kan användas i ett lokalt sammanhang för jämförande studier och scenariomodellering av framtida risker. Datatillgänglighet och kunskap om hur man tilldelar och tolkar icke-monetära värden och påverkan på sådana värden är dock två viktiga faktorer som avgör hur lyckat utfallet blir. Det största hindret för användning av FloRiAn är bristen på data om översvämningsrelaterade skador i Sverige.

Länk till Erikas uppsats på Göteborgs universitet

Senast uppdaterad/granskad: 2020-03-19
Hjälpte informationen dig?