Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Paul Frogner-Kockum från Sveriges Geotekniska Institut. Foto: Anders Roos

Paul Frogner-Kockum

Forskning som kan rädda havets ekosystem och fågelliv

Ny teknologi från SGI kan rädda havets ekosystem och fåglarna från upptag av farliga miljögifter. -Målsättningen på sikt är att kunna ta fram rekommendationer för kommuner och länsstyrelser om lämpliga saneringsmetoder för förorenade sediment, berättar Paul Frogner-Kockum på SGI:s kontor i Malmö.

Paul är forskare inom geokemi. Han har lång erfarenhet av arbete inom områden som klimatförändring, vattenresurser och andra miljöfrågor. Han är utbildad på Stockholms universitet men har även varit forskningsledare på Island i två år.
Paul berättar att stora föroreningar har släppts ut av pappers- och massaindustrin under större delen av 1900-talet. Bland annat har det varit en omfattande verksamhet kring Höga kusten:

Allt syre
-Träfibrer från pappersmassa förbrukar gradvis allt syre, det bildas metangas och sedan bildas små kanaler i sedimenten på havsbotten där gas bubblar upp. Undersökningar på plats visar att det finns mer än 250 kemikalier kvar som har lagrats i fibersediment i vattnet. Det rör sig om mycket höga halter av DDT, kvicksilver och bly, bland annat.

Föroreningarna sprider sig till kringliggande vattenmiljöer och skadar ekosystemet i Östersjön. Miljögifterna misstänks även ha påverkat havsörnens ägg:

- Halterna liknar de nivåer som fanns på 70-talet, då havsörnen nästan utrotades från Östersjön, berättar Paul.

Entusiasm
Paul visar en stor entusiasm för arbetet där det ingår att leda flera projekt, skriva vetenskapliga artiklar och att få fram rekommendationer till kommuner och länsstyrelser. Satsningen på förorenade sediment började redan under 2012:

- Vi utvecklade en metod för att mäta spridningen av föroreningar på havsbotten. Instrumentet visar hur stort läckaget är över tid. När vi väl hade utvecklat verktyget kunde vi börja testa det. Vi utgick från en metod som tidigare hade använts för att mäta läckage av näringsämnen på havsbotten. Vi är ensamma i världen om användningen av metoden i riskbedömningssammanhang.

Treasure
Ett av de större forskningsprojeken som Paul har varit verksam inom heter Treasure. Projektet leds av Uppsala universitet (UU). Projektnamnet är en förkortning och står för "Sanering av starkt förorenade sediment läggs norra Östersjökusten för hållbar utveckling och levande kust och skärgård". Det är ett samarbete mellan forskare på SGI, SGU, UU och SLU.

- Miljögifter är ett hot mot Östersjön och om hotet inte blir åtgärdat kan det påverka Sveriges möjlighet att nå nationella miljömål. Det är viktigt för oss att identifiera de områden som är i störst behov av sanering.

Provtagare
Projektet har resulterat i tre vetenskapliga publikationer med Paul som författare och nu har SGI dessutom börjat med ytterligare ett projekt inom området:

- Vi ska utveckla en provtagare för att samla upp gas och mäta föroreningsspridningen med gas från fiberbankar. Än så länge finns bara en skiss på hur projektet ska gå till, berättar Paul.

Målsättningen är att ta fram en specialanpassad fältutrustning:

-Vi vill bidra med kunskap om hur olika typer av föroreningar transporteras ut från fiberbankarna och sprids vidare. Då kan ansvariga myndigheter fatta beslut om vilka objekt som bör prioriteras i det fortsatta arbetet, förklarar han.

Senast uppdaterad/granskad: 2020-09-14
Hjälpte informationen dig?