Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Sättningar i småhus

Om man bygger på mark med mycket lera finns det risk för att byggnaden drabbas av sättningar. I stora delar av Götaland och Svealand, längs kusten och en bit upp längs de stora älvarna i Norrland är det mycket lera i marken. Därför är många hus byggda på lerhaltig jord. Här får du veta mer om vad sättningar är och tips om vad du kan göra för att undvika eller minska skador på grund av sättningar.

Vad är sättningar?


När man bygger på lera eller annan finkornig jord eller på dåligt packad sand blir det sättningar i marken. Sättningen är en process där vattnet trycks bort från mellanrummet mellan de små partiklarna i jorden, och gör att marken trycks ihop nedåt av husets tyngd. Sättningen är störst i början och kan pågå under lång tid, ibland 50 år eller mer.


Ojämna sättningar under huset kan till exempel göra så att dörrar och fönster blir svåra att öppna och stänga, golv börja luta, väggarna får sneda sprickor, avlopp börjar luta åt fel håll och anslutna ledningar går av. Hålrum kan bildas under bottenplattor vilket kan ge värmeförluster. Skadorna som uppstår kan vara mycket dyra att laga.

Hur länge pågår sättningen?

Det beror bland annat på tyngden från bygget, lerlagrets djup och grundvattennivån. Sättningen är en långsam process, och det kan ta många år innan den är klar. Sättningen går fortast i början, men om det händer något i den omgivande marken kan sättningen gå lite fortare ett tag igen.

Varför är just lera ett problem?

Marken vi går och står på består av många lager, oftast jord av olika sorter högst upp och berg längst ner. Olika sorters jord beter sig olika när man till exempel trycker på den eller ändrar mängden vatten i den. Det ger konsekvenser när man ska bygga eftersom då belastas jorden på ett nytt sätt och dränering gör att vattenmängden ändras.

Grundläggning av småhus görs på olika sätt. Vilken metod man väljer beror till stor del på den mark som ska bebyggas. Marken kan efter stigande fasthet och bärförmåga delas in i:

  • Dy, gyttja, torv
  • Lera
  • Silt
  • Sand och grus
  • Morän
  • Berg

Eftersom lera normalt innehåller mycket vatten och avger vatten vid belastning kan risken för skadliga sättningar vara stor. Man kan även få sättningsskador när man bygger på silt eller dåligt packad sand eller grus. På dy, gyttja eller torv ska man helst inte bygga alls.

Hur stora sättningarna blir beror på:

  • hur tungt huset är
  • hur mycket och hur tung fyllning det finns under grunden
  • hur jämna jordlagren är
  • hur djup leran är
  • hur vattenmängden ändras.

Det är så lite som behövs för att det ska gå snett

Lasten från enbart ett småhus är ganska måttlig. Leran klarar i allmänhet av belastningen utan särskilt stora sättningar. Men alltför ofta kombineras belastningen från huset med:

  • Uppfyllningar av olika slag
    Anledningen kan vara att gatunivån är högre än tomtnivån, terrasser byggs med tungt material, eller att den naturliga markytan inte har den nivå och de lutningar som småhusägaren önskar.
  • Sänkt grundvattennivå
    Orsakerna till grundvattensänkningen kan vara många. Till exempel att husets dräneringssystem för bort regnvatten och därmed hindrar vattnet att sjunka ned i marken. Eller att grundvatten läcker in i djupt liggande ledningar och bergtunnlar eller pumpas upp någonstans i omgivningen. Under nederbördsfattiga perioder suger dessutom buskar och träd betydande mängder vatten ur marken.

I allmänhet blir kanske inte skadorna så stora. Men även en liten spricka på en vägg kan vara nog så irriterande. En större noggrannhet vid val av material och detaljlösningar kan förebygga en hel del av dessa skador.

Vad kan man göra för att minska risken för sättningar?

  • Var noga med grunden
    Innan huset byggs är det viktigt att grundläggningen görs med den metod som lämpar sig bäst för den aktuella marken och för det som ska byggas. Rätt insatser i det här skedet minskar risken för stora sättningar i framtiden.

    Var beredd på att entréer och uppfarter kan behöva justeras i efterhand eftersom de är lättare än övriga byggnader.
  • Tillbyggnad
    Vid tillbyggnad måste man ta hänsyn till husets tidigare konstruktion och lerans egenskaper. Gör en mjuk övergång till den nya delen eftersom tillbyggnaden kommer att sätta sig i förhållande till den äldre delen.
  • Terrasser och uterum
    Terrasser och uterum bör byggas i lätta material för att minska belastningen på marken. Välj byggmaterial som gör att du lätt kan justera för eventuella sättningar.
  • Träd intill hus
    Stora träd och buskar suger upp mycket vatten, det gäller särskilt för alm, björk, poppel och pil. Om du tar ner eller planterar ett träd nära huset påverkas vattenmängden i marken. Tumregeln för plantering av träd är att "Avståndet till huset ska vara lika stort som höjden på det färdigväxta trädet". Ett träd som blir 20 m högt ska alltså stå 20 m från huset.

Om du misstänker sättningar

Notera alla tecken på skador, mät sprickbredd och djup och skriv upp datum när du mäter. Skriv även upp händelser i marken på och i närheten av din tomt innan du kontaktar en geotekniker. Fråga grannarna om de har samma problem, det kan löna sig att gå ihop och göra en gemensam insats.

Senast uppdaterad/granskad: 2023-08-29
Hjälpte informationen dig?