Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Provningsutrustning på miljölabbet Foto: Elin Sjöstedt, SGI

Laktester - miljöbedömning av förorenad jord, avfall och byggprodukter

Kursen vänder sig till miljöhandläggare på länsstyrelser och kommuner samt berörda avfallsproducenter, deponiägare och konsulter. Syftet med kursen är att förmedla kunskap om hur och när man kan använda de laktester som rekommenderas för miljöbedömning av förorenad jord, avfall och byggprodukter. Anmäl dig till något av våra två kurstillfällen i november, vi erbjuder både en digital variant och en på plats i Linköping.

Laktester används för att miljöbedöma olika fasta material som ska deponeras, användas eller efterbehandlas. Med utgångspunkt från EG-direktivet om deponering av avfall har nationella värden för avfall fastställts (NFS 2004:10). Gränsvärdena bygger på hur mycket föroreningar som lakas ur avfallet. Dessa mottagningskriterier är införda i svensk lagstiftning, och vid karaktärisering av avfallet tillämpas idag ett antal standardmetoder. På kursen ges en introduktion av dessa standardmetoder och en demonstration av de olika laktesterna.

Resultat från laktester kan också användas som underlag vid riskbedömning av förorenade områden. Kursen ger exempel på vilka tester som är lämpliga att använda för att uppskatta platsspecifik utlakning och vi går igenom hur man beräknar så kallade Kd-värden (som är en ämnesparameter i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell och som beskriver jordens utlakningspotential).

Laktester rekommenderas också som lämpliga verktyg för att miljökaraktärisera byggprodukter. Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för lakning från avfall som avses användas i anläggningsarbeten (Naturvårdsverkets Handbok 2010:1). För CE-märkning enligt EU:s Byggproduktförordning (305/2011/EU) pågår framtagning av standardtestmetoder för lakning. På kursen går vi igenom testmetoder för bestämning av halter och utlakning.

Syfte

Syftet med denna kurs är att förmedla kunskap om hur och när man kan använda de laktester som rekommenderas för miljöbedömning av förorenad jord, avfall och byggprodukter.

Målgrupp och förkunskaper

Kursen vänder sig till miljöhandläggare på länsstyrelser och kommuner samt berörda avfallsproducenter, deponiägare och konsulter. Inga särskilda förkunskaper om laktester krävs för att delta i kursen, men deltagande i övningarna underlättas av grundläggande kunskaper i Excel.

Kursens upplägg

Kursen omfattar föreläsningar, demonstrationer, diskussioner och grupparbeten. I grupparbetena får deltagarna själva arbeta med utvärdering av laktestresultat från olika laktester. Under kursen presenteras grundläggande teori för utlakning av organiska och oorganiska ämnen. Vi går igenom olika laktestmetoder och deras tillämpning vid miljöbedömning av förorenad jord och avfall som ska deponeras eller återvinnas i anläggningsarbeten. Kursen tar även upp vilka lagkrav som gäller för laktester och ger exempel på hur testernas resultat kan jämföras med rådande gräns- och riktvärden.

Föreläsare
Anja Enell arbetar som forskare på SGI och har lång erfarenhet av metodutveckling, tillämpning och tolkning av laktester för både förorenad jord och avfall. Anja har medverkat till flera rapporter om hur laktester kan användas för miljökaraktärisering och har skrivit en avhandling om utlakning av organiska ämnen. Hon deltar också som svensk expert i det internationella (ISO 190) och europiska (CEN/TC444) standardiseringsarbetet kring laktester och är SGIs representant i SIS/TK535 Karaktärisering av avfall, jord och slam.

Robert Selegård arbetar som teknisk ledare på SGIs miljölaboratorium och ansvarar för den tekniska kvalitén för laktesterna som utförs. Han har en lång erfarenhet av kemiska analyser och har tidigare utbildat i kemikurser vid Linköpings Universitet. Även Robert deltar i den tekniska kommittén SIS/TK535.

.

 

 

Senast uppdaterad/granskad: 2022-04-01
Hjälpte informationen dig?