Erosion längs kusten i Ängelholm. Foto: Per Danielsson, SGI

Utred kusterosion

Erosion är den nednötning och transport av jord och berg som orsakas av bland annat rinnande vatten, vågor, is, och vind. Det är en ständigt pågående förändringsprocess i landskapet som förflyttar material som exempelvis sand, grus, silt och växtmaterial. Erosion kan orsaka problem för bebyggelse och infrastruktur om markområden eroderar bort. Erosion kan även initiera skred och ras. Skyddsåtgärder kan påverka omkringliggande område och ha negativ påverkan på ekosystemen.

Innehåll på denna sida

Kusterosion

Erosionsutredningar vid kusten - successivt ökande detaljeringsgrad

Steg 1 - Översiktlig erosionsutredning vid kusten (skivbordsstudie)

Steg 2 - Detaljerad utredning vid kusten (fältstudie)

Steg 3 - Fördjupad utredning vid kusten (modellering)

Råd i arbetet med kusterosion

Kusterosion

Vid kusterosion förs sedimenten bort av vågor, strömmar och vind för att så småningom ackumuleras någon annanstans. Om det sker erosion eller ackumulation bestäms av ett samspel mellan vind, vågor, havsströmmar, geologiska förhållanden, topografi över och under havsytan, samt vegetation på land och havsbotten. Stränder som är öppet exponerade för vågor och strömmar är ofta mer utsatta. Människans anläggningar, till exempel hamnar och olika typer av erosionsskydd, kan också påverka erosionen genom att detta samspel förändras. Även vågor från båtar kan leda till erosion av stränder.

Områden som är särskilt känsliga för erosion är sandstränder och dynlandskap (finns framför allt i Skåne och Halland samt på Gotland och Öland), branta klinter (höga sluttningar) där jordlagren utgörs av sandiga och siltiga sediment (finns framför allt i Skåne, på Gotland och Öland). Vid kustområden som är exponerade för vind och vågor kan även grusstränder och sandiga moräner påverkas.

Erosionsutredningar vid kusten - successivt ökande detaljeringsgrad

Det finns idag inte någon samlad anvisning för hur erosionsutredningar vid kusten ska genomföras. Om det finns förutsättningar för kusterosion behöver erosionsförhållandena utredas, dels hur ser ut idag, dels hur de kan förändras över tid.

Nedan beskrivs en arbetsprocess för hur kusterosion kan utredas. Den genomförs i tre steg med successivt ökande detaljeringsgrad. Utredningsstegen följer samma struktur som används vid geotekniska stabilitetsutredningar (SGI vägledning 8, LÄNK). Det innebär att kommunen, efter att ha identifierat områden med förutsättningar för erosion, går vidare med en översiktlig erosionsutredning (steg 1), som vid behov följs av en detaljerad (steg 2) och fördjupad utredning (steg 3).

Bedömningarna behöver utföras av sakkunnig person. Rekommenderat statligt planeringsunderlag och andra relevanta rapporter finns samlat här.

Steg 1 - Översiktlig erosionsutredning vid kusten (skivbordsstudie)

En erosionsutredning inleds med en skrivbordstudie. Ett besök på platsen bör alltid utföras. Syftet med denna utredningsnivå är att klarlägga:

  • Finns det förutsättningar för erosion som kan ha betydande påverkan på planeringen av mark och vatten?
  • Skapa en översiktlig bild av hur erosionen påverkar kusten.
  • Finns det befintliga erosionsskydd, eller annan markanvändning och mänsklig aktivitet, som har betydelse för eller påverkar erosionen?
  • Redovisa på ett kartmaterial var erosion pågår som kan leda till risker.
  • Hur kommer klimatförändringen påverka kustområdet, till exempel stigande vattennivåer, mer frekventa extremväder, förändrad grundvattennivå eller ökad avrinning från land vid skyfall?

Rekommenderat statligt planeringsunderlag finns samlat här.

  • Faktorer som påverkar kusterosion
    Publicerad 13 september 2023

    Hur erosionskänslig marken är beror på vilka jordarter som förekommer och vilka krafter som påverkar. Det är de mellanstora partiklarna, det vill säga silt, sand och grus, som är mest erosionskänsliga. Vid kusten kan även en stenig strand påverkas när krafterna är stora som vid en storm. Det är inte heller ovanligt att stränder med morän påverkas.

    I tabellen listas  förutsättningar och krafter som påverkar erosionen vid kusten:

    Geologi

    Geologiska förhållanden som påverkar erosionsprocesserna.

    Jordarter

    Jordarters benägenhet att erodera.

    Vind

    Den huvudsakliga kraften (orsaken) till vågbildning. Bidrar även till även sandtransport i dynlandskap.

    Vågor

    Den viktigaste kraften för erosion och transport av sediment.

    Vattenstånd och tidvatten

    Påverkar strandmorfologin.

    Strömmar 

    Kustparallella strömmar transporterar sediment.

    Vegetation 

    Viktigt för att bibehålla/förbättra kustskydd genom att stabilisera marken.

    Landhöjning 

    Landhöjningen påverkar kusten och kompenserar havsnivåhöjningen.

    Is

    Isnötning längs stränder och tjäle.

     Även markanvändningen i avrinningsområdet och mänsklig aktivitet vid kusten och i havet kan påverka erosionsförhållanden, bland annat genom påverkan från ytavrinning och grundvattennivåer i kustnära områden, och genom sedimenttransport och vattenflöden från vattendrag.

    I tabellen listas exempel på mänsklig aktivitet som kan påverka erosionsförhållandena vid kusten.

    I strandzonen

    I havet

    I avrinnings-området

    • Bebyggelse
    • Hamnar och kajer
    • Infrastruktur (vägar, bropelare mm)
    • Erosionsskydd och hövder
    • Skyddsvallar för översvämning
    • Kantzoner i skogs- och jordbruksmark
    • Sandutvinning
    • Muddring
    • Vindkraftsparker
    • Fartygsgenererade vågor
    • Vattendrag
    • Skogsbruk
    • Jordbruk
    • Täktverksamhet
    • Utdikning, markavvattning
    • Hårdgjorda ytor

     

 

Steg 2 - Detaljerad erosionsutredning vid kusten (fältstudie)

Om den översiktliga utredningen visar att det kan förekomma kusterosion som kan få betydande påverkan på den bebyggda miljön så behöver en detaljerad utredning (fältstudie) genomföras.

Syftet med en detaljerad utredning är att:

  • inhämta mer information om erosionsförhållandena för att klarlägga erosionens omfattning,
  • bedöma om erosionen långsiktigt kan påverka stabiliteten eller omgivningen,
  • och om det finns ett behov av åtgärder.
  • Exempel på metoder och underlag som kan användas för att svara på frågeställningarna
    Publicerad 13 september 2023
    • Inmätning av landområde vid kusten i plan (för lämpligt avgränsat geografiskt område).
    • Bestämningar av bottengeometri (batymetri) i sektioner. Vid stora områden kan multibeamekolodning löna sig.
    • Undersökningar av historisk förändring av kustlinjen utifrån exempelvis ortofoton (andra möjliga historiska källor är till exempel markägare och länsstyrelsen).
    • Undersökning av bottenmaterial vid maringeologisk undersökning.
    • Detaljerad redovisning av växtlighet.
    • Inmätningar i plan avseende av erosions- och accumulationsområden.
    • Redovisning och beskrivning av kustens karakteristik, sedimentdynamik, bedömning av kusterosionen och strandlinjens förändring både i nutid och för en längre tidsperiod.
    • Redovisning av erosion kring konstruktioner till exempel kring kajkonstruktioner och hövder eller avslut på befintligt erosionsskydd.
    • Bedömning av behov åtgärder. Kan exempelvis vara ett erosionsskydd, eller att planera bebyggelse så att erosionen kan fortgå.
    • Bedömning av känslighet för förändringar längs kusten, exempelvis om genomförande av erosionsskydd kan komma att påverka erosionen i andra områden.

Steg 3 - Fördjupad erosionsutredning

vid kusten (modellering)

Om planen kan påverkas av erosion vid en framtida havnivåhöjning, om erosionsskydd eller andra åtgärder erfordras och dessa bedöms ha en inverkan på kusten och naturmiljön, ska utredningen utökas till fördjupad utredningsnivå (modellering).

Den fördjupade utredningen syftar till att

  • Att mer ingående klarlägga och säkerställa erosionsförhållandena för både dagens förhållanden och med hänsyn till ett förändrat klimat.
  • Utredningen ska utgöra underlag för att kunna prognostisera framtida erosion för olika tidsperioder och för en optimering av åtgärder och/eller dimensionering av åtgärder i en mer komplex erosionssituation.
  • Exempel på metoder och underlag som kan användas för att svara på frågeställningarna
    Publicerad 13 september 2023
    • Hydrodynamisk modellering för bedömning och beräkning av var erosionen kan uppträd och erosionens omfattning.
    • Sedimentdynamik
    • Sedimentprovtagning
    • Fördjupad geologisk och geomorfologisk beskrivning.
    • Klimatanalys - fördjupad bedömning av framtida erosion utifrån olika klimatscenarier.

Råd i arbetet med kusterosion

Här följer ett antal råd kring vad man som planhandläggare kan tänka på vid utredning av kusterosion.

Hantera kusterosion redan i översiktsplanen

Erosionsprocesserna, och eventuella konsekvenser av erosionsskydd, påverkar ofta ett större område - både inom och utanför planområdet. Därför bör frågorna bedömas redan i översiktsplanen. Finns det risker är det lämpligt att ta fram en strategi för hela området, med ställningstaganden för att hantera befintlig och ny bebyggelse (Se mer under översiktsplan).

Ett förändrat klimats påverkan på erosionen vid kusten

Erosionen behöver bedömas för befintliga och framtida förhållanden, inklusive effekter av ett förändrat klimat. Vid bedömning av erosionen vid kusten behöver därför både nutida erosion och en prognos för framtiden inkluderas. Tänk på att havsnivån kommer att fortsätta stiga under mycket lång tid framöver. Det finns osäkerheter som behöver hanteras.

Det är olämpligt att lokalisera bebyggelse till områden som riskerar att påverkas av havsnivåhöjning och kusterosion. Det hänger bland annat ihop med att det kan vara svårt att genomföra skyddsåtgärder mot erosion och översvämning vid kusten.

Säkerhetsmarginaler vid kusterosion

Vid bedömning av kusterosion är det nödvändigt att ha tillräckliga säkerhetsmarginaler för ny bebyggelse och tydligt redovisa vilka underlag och metoder som använts för att göra bedömningen. Är konsekvenserna av erosionen mycket stora kan ytterligare säkerhetsmarginal krävas. En bedömning av hur ett förändrat klimat påverkar riskerna för kusterosion under bebyggelsens förväntade livslängd behöver ingå i kommunens riskanalys. Utöver en högre medelvattennivå, behöver även höjd vattennivå på grund av tillfälliga högvatten, stormar och vågor ingå, liksom förändrade grundvattennivåer.

Tänk även på att skyfall och ökande vattenflöden i vattendrag kan påverka kustområdet. Om översvämningsvallar planeras behöver även erosion av vallarna bedömas och hanteras.

Det är ofta fördelaktigt att skapa en bred buffertzon mot erosion och översvämning vid kusten. En buffertzon kan bidra till att dämpa vågornas energi och på så sätt minska erosionen och behov av höga översvämningsvallen nära strandlinjen. En buffertzon gör det också möjligt för strandlinjen att vara dynamisk.

Kontrollera att ett erosionsskydd inte orsakar problem på andra ställen

Erosionsskyddande åtgärder och olika typer av hårda strukturer som kajer, bryggor, hamnar kan påverka vågenergin och sedimenttransporten vid kusten. Det kan i sin tur kan leda till erosion i andra delar av stranden. Oftast behövs därför analys av kustområdet över större områden för att veta att en erosionsåtgärd inom ett erosionsutsatt område inte flyttar problematiken till ett annat område.

Naturbaserade lösningar

Kustskydd kan utformas för att bättre passa lokala förutsättningar i naturen och på så sätt gynna vissa arter eller livsmiljöer, bibehålla eller förhöja naturvärden eller skapa rekreationsmöjligheter. Här kan du läsa mer om hur de kan utformas och om naturanpassade erosionsskydd (naturbaserade lösningar). 

I Fortuna, Helsingborg, har ett naturbaserat erosionsskydd skapats med hjälp av sand, vegetation och strandstaket. Foto: Per Danielsson/SGI.

Tillståndsprövning och dispenser

Tänk på att kust- och erosionsskydd i normalfallet behöver föregås av en tillståndsprövning, dispensprövning eller anmälan enligt miljöbalken.

 

 

 

Senast uppdaterad/granskad: 2023-09-13
Hjälpte informationen dig?