Riskbedömning markanvändning och tidsperspektiv

Markanvändning

• Hårdgjorda ytor

  Publicerad 15 februari 2024

  Tar Naturvårdsverkets riktvärdesmodell hänsyn till att det kan finnas hårdgjorda ytor inom ett område för mindre känslig markanvändning (MKM) eller utgår modellen från att all mark är frilagd?

  SGI:s synpunkter

  När det gäller hårdgjorda ytor så tar man en viss hänsyn till detta i det generella scenariot för mindre känslig markanvändning eftersom grundvattenbildningen justerats med hänsyn till att det sker viss ytavrinning (Naturvårdsverket, 2016). Uppskattningen av grundvattenbildningen är grov och Naturvårdsverket anger inte en definierad andel hårdgjord yta eller en viss avrinningskoefficient.

  Även andra aspekter påverkas av om det finns hårdgjorda ytor, till exempel om och hur människor exponeras för jorden. Intuitivt är det rimligt att anta att hårdgjorda ytor innebär att exponeringen minskar. Naturvårdsverket anger inte om de exponeringsantaganden som finns i de generella scenarierna utgår från att hårdgjorda ytor förekommer eller inte.

  Som alltid är det viktigt att se till helheten i riskbedömningar och att låta scenariot och markanvändningen vara så generell att den tål viss förändring av verksamheter (man bör till exempel inte låsa fast sig vid att vissa byggnader finns inom området eller att en viss andel av marken är asfalterad). Grundtanken i miljöbalken, och hela efterbehandlingsarbetet, är att man ska ha ett långtidsperspektiv. En asfalterad yta kanske håller 10 - 20 år. Detta kan jämföras med flergenerationsperspektivet som gäller för hållbar utveckling och miljöbalken. Sammantaget anser SGI därför att hårdgjorda ytor inte är att beteckna som en markanvändning.

  Referenser

  Naturvårdsverket (2016). Bilaga 1 – Sammanställning av indata till riktvärdesmodellen (PDF, 1,05 MB). 

Tidsperspektiv

• Riskbedömningens tidsperspektiv

  Publicerad 15 februari 2024

  I en riskbedömning för ett specifikt förorenat område har man utgått från en tidshorisont på 20-30 år när man beskrivit riskerna. Vilket tidsperspektiv är rimligt för riskbedömningen?

  SGI:s synpunkter

  En av Naturvårdsverkets utgångspunkter för avhjälpande av förorenade områden berör just tidsperspektivet: ”Miljö- och hälsorisker bör bedömas i ett kort såväl som långt tidsperspektiv” (Naturvårdsverket, u.d.). Med ett långt tidsperspektiv menar Naturvårdsverket 100-tals till 1000 år. Även om markanvändningen bara är överblickbar i ett kortare tidsperspektiv så behöver man beakta vad som kan hända på längre sikt, t.ex. avseende förväntade markanvändningsförändringar, kvarlämnade föroreningar, åtgärders beständighet på lång sikt och effekter av klimatförändringen.

  Det svenska efterbehandlingsarbetet bygger på Miljöbalken, vars första mening i portalparagrafen lyder: ”Bestämmelserna i Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.”

  Tidsperspektivet är således givet: nuvarande och kommande generationer. Att kommande generationer ska beaktas är en grundbult i det hållbarhetsarbete som Miljöbalken syftar till. Det är detta som ligger till grund för Naturvårdverkets utgångspunkter och är inget som kan förhandlas bort för enskilda objekt. Ett tidsperspektiv på 20–30 år är därför orimligt kort och omfattar nätt och jämnt den nuvarande generationen. Under en så lång tidsperiod som flera generationer kan markanvändningen förändras, men Naturvårdsverket har ändå kommit till slutsatsen att det är rimligt att riskbedömningen begränsas till planerad framtida markanvändning. Vid denna bedömning väger en gällande detaljplan tungt.

  Referenser

  Naturvårdsverket (u.d.). Utgångspunkter för avhjälpande av förorenade områden .